Camilla Glenstrup försvarar niqab inför valet

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna går till val med krav på förbud mot heltäckande muslimska plagg. Kristdemokraterna vill förbjuda burka och niqab på allmän plats, medan Sverigedemokraterna vill gå längre. Partiets jämställdhets- och hederspolitiska talesperson Sara Gille uppgav den 11 juni 2026 att Sverigedemokraterna även vill införa ett totalt förbud mot slöja i Sverige och låta utreda frågan.

Camilla Glenstrup, 23, från Malmö motsätter sig förslagen. Hon konverterade till islam när hon var 20 år och använder både hijab och niqab. Hon beskriver niqab som ett plagg hon själv har valt och säger att hon känner sig fri när hon bär det. Enligt Camilla Glenstrup ger plagget henne frihet från mäns blickar och hon anser inte att hennes klädsel är ett uttryck för förtryck.

Camilla Glenstrup är född och uppvuxen i Malmö. Hennes mamma är troende buddhist från Thailand och hennes pappa är inte troende. Intresset för islam väcktes genom en vän och genom föreläsningar på internet, framför allt under pandemin. När hon berättade för familjen om sin konvertering och sin avsikt att börja bära hijab möttes hon av starkt motstånd, särskilt från sin mamma. Camilla Glenstrup uppger att relationen först blev ansträngd men att familjen senare accepterade hennes beslut.

Hon började bära slöja 2024. Tidigare använde hon bland annat jeans, tröjor, koftor och mycket smink, men hon beskriver att hon successivt trivdes bättre med att täcka kroppen. Hon köpte sin första niqab på internet och lade ut en video när hon provade den. Camilla Glenstrup säger att hon då tyckte att hon såg ut som Batman och beskriver även utseendet som likt en ninja.

Kristdemokraterna meddelade den 15 maj 2026 att partiets handlingsplan mot islamism innehåller tio åtgärder. Förutom ett förbud mot burka och niqab i offentliga miljöer vill partiet bland annat kriminalisera shariadomstolar, införa en gemensam EU-spärrlista mot hatpredikanter och stoppa offentliga bidrag till extremistiska organisationer. Kristdemokraterna anser att burka och niqab är symboler för hedersförtryck och att möjligheten att dölja ansiktet på allmän plats gör samhället mindre öppet och kan skapa osäkerhet.

Sverigedemokraterna motiverar sina krav med att kvinnor och flickor kan tvingas täcka sig och utsättas för kontroll och underordning. I februari 2026 uppmätte Indikator Opinion att hälften av de svenska väljarna var positiva till ett förbud mot heltäckande klädsel som burka och niqab. Bland väljare som stödde Tidöpartierna var motsvarande andel 76 procent.

Svensk lag innehåller redan regler om ansiktstäckning i vissa situationer. Sveriges riksdag anger i lagen om förbud mot maskering i vissa fall att ansiktet kan vara förbjudet att täcka vid demonstrationer eller andra folksamlingar när ordningsstörningar uppstår eller omedelbart hotar. Personer som täcker ansiktet av religiösa skäl är uttryckligen undantagna från förbudet.

Frågan om religiös klädsel har också aktualiserats på arbetsmarknaden. Diskrimineringsombudsmannen meddelade den 10 september 2026 att myndigheten bedömer att Securitas diskriminerade en kvinna som sökte arbete som väktare genom att inte tillåta hijab tillsammans med uniformen. Diskrimineringsombudsmannen krävde 75 000 kronor i diskrimineringsersättning och gav Securitas till den 22 september att ta ställning till kravet.

Diskrimineringsombudsmannen uppgav i samma ärende att Polismyndigheten arbetar med uppdaterade uniformsföreskrifter för ordningsvakter om hur bland annat huvudduk, kippa och turban ska kunna kombineras med uniform. Enligt Diskrimineringsombudsmannen finns det redan i dag inga formella hinder mot att bära hijab tillsammans med ordningsvaktsuniform.

På europeisk nivå har ett generellt förbud mot ansiktstäckande klädsel prövats rättsligt. Europadomstolens stora kammare fastställde den 1 juli 2014 i målet S.A.S. mot Frankrike att Frankrikes förbud mot klädsel som döljer ansiktet på offentlig plats inte stred mot Europakonventionens artikel 8 om privatliv eller artikel 9 om religionsfrihet.

Camilla Glenstrup använder niqab främst när hon går till moskén. I köpcentret Triangeln i centrala Malmö väljer hon oftare hijab eftersom hon uppger att hon annars blir utstirrad. Hon säger att hon känner sig tryggare i moskén än på andra offentliga platser.

Utanför Triangeln har Camilla Glenstrup enligt egen uppgift blivit trakasserad av en svensk man som kallade henne terrorist och uttryckte en önskan om att hon skulle dö. Hon säger också att andra personer vid upprepade tillfällen har kallat henne terrorist eller betraktat henne på ett sätt som har gjort henne obekväm. Erfarenheterna gör att hon inte alltid vågar bära niqab offentligt.

Camilla Glenstrup har endast varit svensk medborgare och säger att hon inte har några kunskaper om reglerna i muslimska länder eller planer på att lämna Sverige. Hon beskriver sig som svensk men upplever att andra ibland betraktar henne som arab när hon bär slöja. Hon uppger även att personer har sagt åt henne att åka till Irak, trots att hon inte kommer därifrån och inte känner någon där.

Camilla Glenstrup är sedan omkring ett år gift med en man som bor i Storbritannien. Sedan gymnasiet har hon haft flera perioder av arbetsplatsförlagt lärande men uppger att det har varit svårt att få en anställning. Hon använder inte niqab vid arbetsintervjuer eftersom hon tror att arbetsgivare annars skulle välja bort henne. Hon säger samtidigt att hon skulle vilja kunna arbeta med niqab.

På valdagen tänker Camilla Glenstrup rösta på Vänsterpartiet. Hon säger att hon uppfattar partiet som respektfullt mot muslimsk tro och nämner ramadan, eid och moskéer. Hon riktar samtidigt kritik mot Sverigedemokraterna, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Camilla Glenstrup anser att Ebba Busch som kvinna bör försvara kvinnors möjlighet att själva välja klädsel. Hon jämför niqab med andra former av ansiktstäckning, däribland masker som används inom furry-kulturen, och ifrågasätter varför sådan klädsel accepteras samtidigt som niqab beskrivs som förtryckande. Hon säger också att ett förbud enligt hennes bedömning skulle kunna få vissa kvinnor som bär niqab att avstå från att gå ut.