Busch och Dousa oense om regeringens reformutrymme

Kristdemokraternas partiledare och vice statsminister Ebba Busch ifrågasätter regeringens bedömning att det finns 50 miljarder kronor i utrymme för ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa från Moderaterna avvisar hennes resonemang och säger att han har större förtroende för finansminister Elisabeth Svantessons bedömning.

Finansdepartementet meddelade den 27 augusti att de 50 miljarderna är beräknade utöver nya försvarsutgifter och stödet till Ukraina. Departementet räknar samtidigt med att Sveriges BNP växer med omkring 2,5 procent både 2026 och 2027 och att arbetslösheten gradvis minskar. Ebba Busch anser ändå att uppskattningen är för låg eftersom den bygger på antaganden som kan förändras och eftersom svensk ekonomi enligt henne kan utvecklas starkare.

Statistiska centralbyrån fastställde den 28 augusti att BNP ökade med 1,6 procent under andra kvartalet 2023 jämfört med kvartalet före och med 3,3 procent jämfört med samma kvartal 2022, kalenderkorrigerat. Konjunkturinstitutet beräknade den 11 augusti det samlade budgetutrymmet för 2027–2030 till omkring 95 miljarder kronor och prognostiserade en BNP-tillväxt på 2,4 procent 2026 och 2,8 procent 2027.

Elisabeth Svantesson har samtidigt uppgett att redan beslutade satsningar på bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende ökar kraftigt och väntas ta en stor del av de högre skatteintäkterna när ekonomin växer. Hon har också sagt att Tidöpartierna har en gemensam inriktning om bland annat mer pengar kvar för hushållen och ett fortsatt stopp för skattehöjningar, men att reformer måste finansieras.

Ebba Busch går även emot Moderaternas krav på att partier ska redovisa finansieringen av sina vallöften. Hon anser att Moderaterna inte själva gör det fullt ut och ser inte heller lån som uteslutna när pengarna används till investeringar som kan öka tillväxten. Benjamin Dousa avvisar bilden av att Moderaternas löften saknar finansiering och anser att det vore oansvarigt att låna i det aktuella läget.

Benjamin Dousa säger att Moderaterna har finansiering för samtliga vallöften och varnar för att omfattande ofinansierade löften kan skapa problem för statsfinanserna. Elisabeth Svantesson har uppgett att Moderaternas finansiering bland annat bygger på minskat bistånd, en stramare a-kassa och besparingar på statliga myndigheter.

Benjamin Dousa pekar samtidigt på att Kristdemokraterna vill ge hushållen mer pengar, öka resurserna till välfärden och återgå till enprocentsmålet för biståndet. Hans bedömning är att den kalkylen inte går ihop. Han betraktar dock inte meningsskiljaktigheterna som ett hot mot regeringssamarbetet och hänvisar till att partierna under flera år har lyckats enas om gemensamma budgetar.

Elisabeth Svantesson har också uppgett att reformutrymmet för hela 2026 ett år tidigare bedömdes till 80 miljarder kronor och att regeringen därefter lånade utöver detta för bland annat sänkt bensinskatt och halverad matmoms.

Socialdemokraternas finansministerkandidat Mikael Damberg anser att Ebba Buschs uttalanden visar att Moderaternas vallöften riskerar att kräva stora nedskärningar i välfärden. Han beskriver det som anmärkningsvärt att vice statsministern ifrågasätter regeringens prognos kort efter att den presenterats och menar att oenigheten väcker frågor om prognosernas tillförlitlighet.

Magdalena Andersson har efter finansministerns besked sagt att Socialdemokraternas beräkning visar att regeringen samtidigt har presenterat vallöften som väntas kosta omkring 200 miljarder kronor. Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl har på motsvarande sätt sagt att Moderaternas egna vallöften enligt hans bedömning överstiger det angivna reformutrymmet och att förslagen från övriga Tidöpartier tillkommer utöver dessa.