Bulgarien röstar om presidentposten – Ukraina och säkerheten avgörande frågor

AI-genererad illustration

Nyheter

Bulgarien röstar om presidentposten – Ukraina och säkerheten avgörande frågor

Av Redaktionen•Publicerad: 25 okt 10:43•4 min

Bulgarien genomför presidentval söndagen den 25 oktober med ekonomiska svårigheter, kriget i Ukraina och säkerheten i Svarta havet som centrala frågor. Den sittande presidenten Ilijana Jotova möter bland andra den västvänlige Andrej Gjurov. Ingen kandidat väntas få egen majoritet, vilket talar för en andra valomgång den 1 november.

Opinionsinstitutet Gallup International Balkan presenterade den 23 oktober en undersökning där Jotova hade stöd av 43,2 procent av de väljare som avsåg att rösta. Gjurov fick 29,7 procent, medan Kostadin Kostadinov, ledare för partiet Vazrazhdane, hade 12,4 procent. Undersökningen omfattade 1 001 personer och genomfördes mellan den 14 och 22 oktober.

Kandidaterna har olika ståndpunkter i frågor som rör Ryssland och Ukraina. Jotova förespråkar dialog med Ryssland och motsätter sig militärt stöd till Ukraina. Gjurov vill i stället att NATO utökar sin närvaro i Svarta havet. Flera drönarattacker mot fartyg i området har samtidigt gjort kriget och det regionala säkerhetsläget till framträdande frågor under valrörelsen.

Premiärminister Rumen Radev stöder Jotova. I juni fattade han beslut om att stoppa leveranser av vapen till Ukraina från den bulgariska försvarsmaktens egna lager.

Bulgariens centrala valkommission har registrerat Jotova under hennes fullständiga namn Ilijana Malinova Jotova, med Kiril Aleksandrov Valtjev som kandidat till vicepresident. Andrej Atanasov Gjurov kandiderar tillsammans med Georgi Dimitrov Kandev. Kostadin Kostadinov har EU-parlamentarikern Petar Volgin som vicepresidentkandidat, vilket den bulgariska public service-radion Radio Bulgaria tidigare redovisat.

Totalt har valkommissionen registrerat 27 kandidaturer till president- och vicepresidentposterna. Valkampanjen inleddes den 25 september och avslutades vid midnatt den 23 oktober. Under dagen före valet och själva valdagen gäller förbud mot valpropaganda och offentliggörande av opinionsundersökningar.

Valdatumet fastställdes av Bulgariens parlament den 31 juli 2026. Beslutet fick stöd av 138 ledamöter, medan sju avstod och ingen röstade emot. Parlamentariker från GERB-UDF och Demokratiska Bulgarien deltog inte i omröstningen. Samtidigt beslutades att en eventuell andra valomgång ska genomföras den 1 november mellan de två kandidater som fått flest röster.

Enligt den internationella valdatabasen IFES Election Guide väljs Bulgariens president direkt av befolkningen för en mandatperiod på fem år. En president får inneha ämbetet under högst två mandatperioder. Även om presidentrollen till stor del är ceremoniell omfattar befogenheterna bland annat uppdraget som överbefälhavare, möjligheten att lägga in veto mot lagstiftning och vissa uppgifter inom internationella relationer. Landets parlament består av 240 ledamöter.

Valkommissionens talesperson Stojanka Balova meddelade den 20 oktober att 6,59 miljoner personer har rösträtt i presidentvalet. Av dessa är 46 001 förstagångsväljare. Gallup International Balkan beräknade i sin undersökning att omkring 2,6 miljoner människor skulle delta, motsvarande ungefär 39 procent av de röstberättigade.

Vallokalerna öppnade klockan 07.00 lokal tid och ska normalt stänga klockan 20.00. Den bulgariska nyhetsbyrån BTA har redovisat valkommissionens tidsplan, som tillåter förlängning till klockan 21.00 om väljare fortfarande står i kö. Det slutliga valresultatet ska fastställas inom tre dagar efter valdagen.

Elektronisk röstning erbjuds i 9 373 vallokaler efter ett beslut från valkommissionen den 14 oktober. Sammanlagt används 11 622 röstningsmaskiner. I 2 249 av vallokalerna finns två maskiner vardera.

Även bulgariska medborgare bosatta utomlands kan delta. Valkommissionen har beslutat att öppna 82 vallokaler i Storbritannien och 78 i Turkiet, vilket gör dessa till länderna med flest vallokaler utanför Bulgarien. Generalkonsuln i Istanbul, Vasil Valtjev, meddelade den 22 oktober att 39 vallokaler skulle finnas inom konsulatets ansvarsområde i Istanbul och Bursa. Elektronisk röstning erbjuds vid 13 av dessa.

Internationella observatörer har också bjudits in för att följa valet. Bulgariens utrikesministerium meddelade i augusti att inbjudningar skickats till bland annat Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europarådets parlamentariska församling och Svartahavssamarbetets parlamentariska församling.

Den 24 oktober träffade företrädare för Bulgariens centrala valkommission observatörer från Svartahavssamarbetets parlamentariska församling. Vid mötet behandlades bland annat registreringen av kandidater, genomförandet av röstningen och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att valet genomförs korrekt.

Om ingen kandidat får absolut majoritet under söndagens omröstning avgörs presidentvalet mellan de två främsta kandidaterna nästa söndag, den 1 november.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 87%
87%
13%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är övervägande saklig och neutral, med fokus på fakta som datum, kandidaternas namn, ställningstaganden och opinionssiffror samt beskrivelser av valprocessen och källor (Gallup International Balkan, IFES, BTA). Den använder ett tydligt, sakligt språk och undviker generella slutsatser eller spekulation från journalisten. Den något subjektiva formuleringen 'den västvänlige Gjurov' utgör dock ett journalistiskt värderingstillskott som inte härrör från en källa, vilket ses som ett avsteg från fullständig neutralitet och drar ned poängen något. Övriga delar återger uppgifter utan överdrifter eller förstärkningar och texten följer en tydlig kronologi, vilket stärker oberoendet i stort. Slutligen verkar avsnittet om att konversationen varit till hjälp vara irrelevant för sakens neutrala berättelse och påverkar inte huvudbedömningen av språkets neutralitet, men nämns som en liten avvikelse i stilen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
30%
55%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln tippas starkt mot en västlig säkerhetssyn genom att betona Ukraina, Ryssland, Nato och Svarta havet, samt genom att betona västvänligt alternativs starka sidor (Gjurov) mot ett mer Rysslandsvänligt alternativ (Jotova). Denna fokusering ger främst stöd åt höger-/center-högers vänsterriktning i svensk kontext, där säkerhet och marknadsorienterade/västliga lösningar premieras framför inrikespolitiska frågor om jämlikhet eller offentliga välfärdslösningar.

Rubrik och framing:
Framingsbeskrivning: Säkerhet och Ukraina står i centrum i presidentvalet, med en tydlig konfliktlinje mellan Rysslandsvänlig dialog och västligt uppträdande genom NATO-säkerhetsfrågor. Artikeln presenterar kandidaternas utrikespolitiska hållningar som kärnan i valet och låter säkerhetspolitiska frågor styra hur frågorna uppfattas.

Språk och ton:
Språket är sakligt och faktabaserat men innehåller tydliga konnotationer genom att beskriva Gjurov som västvänlig och genom att framhäva säkerhetsrelaterade ämnen som Ukraina, Ryssland och Svarta havet. Det ger en ton som indirekt premierar västorienterade lösningar.

Källbalans:
Huvudkällor är opinionsinstitutets undersökning, valkommissionens uppgifter och officiella uttalanden (Radev, valkommissionen, Radio Bulgaria, IFES). Dessa källor tenderar att spegla officiell och faktabaserad information, med begränsad mångfald av röster från civila samhället eller alternativa politiska perspektiv utanför de större kandidaterna.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas inkluderar en bredare genomgång av kandidatmaterialens konkreta inrikespolitiska program (ekonomi, skatter, välfärd, arbetarrörelsen) och röster från fackföreningar eller civilsamhället; partiernas fullständiga program, särskilt Vazrazhdane och deras ekonomiska/politiska plattformar, nämns sparsamt utan egen policykontext. Ingen kritisk granskning av hur olika lösningar påverkar vardagslivet diskuteras.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.