Bröstcancerutredning försenades åtta månader i Västerbotten

Region Västerbotten har gjort en Lex Maria-anmälan efter att utredningen av en kvinna med återfall i bröstcancer fördröjdes. Regionen fastställde i sin händelseutredning att förseningen också gjorde att behandlingen av återfallet kom igång senare. Lex Maria-publiceringen gjordes den 7 april 2026.

Kvinnan hade tidigare opererats för bröstcancer och därefter gått på regelbundna kontroller. Kontrollerna avslutades under 2024. Året därpå upptäckte hon en ny knöl i samma bröst och sökte vård på en hälsocentral, där hon fick en remiss till mammografi.

Mammografin genomfördes först tre månader senare. Därefter gick ytterligare fem månader innan kvinnan fick komma till kompletterande undersökningar. Från den första vårdkontakten dröjde det därmed åtta månader innan den fortsatta utredningen genomfördes. Region Västerbotten bedömer att fördröjningen kan ha påverkat möjligheterna till behandling.

Regionala cancercentrum anger i det nationella standardiserade vårdförloppet för bröstcancer att ett nytt standardiserat vårdförlopp ska startas om en person insjuknar igen efter att den tidigare uppföljningen har avslutats. Där anges också att en knöl som inte uppenbart har en annan naturlig förklaring ska betraktas som misstänkt för malignitet.

Enligt 1177 Västerbotten ska den som själv upptäcker en knöl i bröstet i första hand kontakta en hälsocentral eller kirurgmottagning. Mammografienheten vid Norrlands universitetssjukhus genomför även ultraljud och vid behov provtagning i samband med bröstutredningar.

I Region Västerbottens anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, anges bristen på bröstradiologer och mammografisjuksköterskor som möjliga orsaker till den långa väntetiden. Verksamhetschefen Pär Asplund beskriver händelsen som mycket allvarlig och uppger att vårdkedjan har brustit i flera delar.

Pär Asplund uppger att det råder brist på bröstradiologer både i Västerbotten och nationellt. Bröstradiologer är specialistläkare med kompetens att bedöma mammografiundersökningar, och enligt honom kan bemanningssituationen medföra långa väntetider för vissa patientgrupper.

Socialstyrelsen konstaterade också i en nationell utvärdering av mammografiscreeningen att mammografiverksamheten i Västerbotten hade en vakant tjänst för bröstradiolog vid myndighetens kartläggning. Av 31 undersökta mammografienheter i Sverige uppgav 25 att de hade vakanser för bröstradiologer.

Bröstcancerförbundet har i en nationell kartläggning redovisat att 86 procent av mammografienheterna hade brist på bröstradiologer eller räknade med en sådan brist inom fem år. Samma kartläggning visade att 64 procent använde hyrläkare för att hålla mammografiverksamheten i gång.

Problemen med bemanningen fanns fortfarande kvar under sommaren 2026. P4 Västerbotten rapporterade den 4 augusti att patienter i länet fortsatt kunde få vänta flera månader. Skellefteåbon Karolina Sundström uppgav i ett annat bröstcancerärende att det tog två månader från mammografin till uppföljningen.

Region Västerbotten har enligt Pär Asplund bland annat sett över sina bokningsrutiner efter den anmälda händelsen. På kort sikt används hyrpersonal för att hantera bristen på bröstradiologer. Han uppger samtidigt att regionen under flera år har arbetat med olika åtgärder för att stärka bemanningen på längre sikt.