Bränslekris pressar Rysslands ekonomi och statsbudget

Rysslands ekonomiska utsikter har försämrats samtidigt som bränslebrist, stigande matpriser och ett växande budgetunderskott belastar landet. Rysslands centralbank sänkte den 24 juli styrräntan med 0,25 procentenheter till 14 procent, men höjde samtidigt inflationsprognosen för 2026 till 6–7 procent med hänvisning till den kraftiga uppgången i bränslepriserna. Banken sänkte även prognosen för årets ekonomiska tillväxt till mellan 0 och 1 procent.

Rysslands president Vladimir Putin hävdade vid ett möte att ekonomin är stabil trots externa försök att destabilisera bränsle- och energisektorn. Han beskrev problemen på bränslemarknaden som tillfälliga och sade att de inte kommer att påverka landets ekonomiska utveckling. Institute for the Study of War bedömer däremot att Vladimir Putin försöker tona ned en bredare ekonomisk nedgång och att det saknas tecken på att problemen snart försvinner.

Ukraina har under den senaste tiden genomfört flera attacker mot ryska oljeraffinaderier. Produktionsstopp vid stora anläggningar gjorde att bensinproduktionen i början av juli endast motsvarade omkring 65 procent av den normala säsongsefterfrågan, enligt branschuppgifter och beräkningar. Den ryska regeringen förlängde exportförbudet för bensin, diesel och flera andra bränslen till och med den 31 juli 2026. Begränsningarna utvidgades i april till företag som själva producerar oljeprodukter.

Ryska myndigheter har styrt om bränsle från Sibirien och ökat importen från Belarus för att prioritera leveranser till Moskvaregionen, medan regionala skillnader i tillgången har bestått. Ryska aktörer har även börjat importera bensin från Indien. En av leveranserna omfattade omkring 42 000 ton från raffinaderiet i Vadinar.

Bränslebrist och strömavbrott har också drabbat områden i Ukraina som Ryssland har annekterat, däribland Krimhalvön. Vladimir Putin medgav under mötet att attackerna bidragit till att Rysslands bruttonationalprodukt endast växte blygsamt i maj. Han hänvisade samtidigt till uppgifter från Rysslands ekonomiska utvecklingsministerium som visade en ökning på 0,3 procent.

Rysslands ekonomiska utvecklingsministerium sänkte i maj sin prognos för BNP-tillväxten 2026 från 1,3 till 0,4 procent. Prognosen för 2027 justerades samtidigt ned från 2,8 till 1,4 procent. Finlands Banks institut för tillväxtekonomier uppgav att Rysslands BNP minskade med 0,3 procent under januari–mars 2026 jämfört med samma period året före, baserat på en preliminär beräkning från det ryska ekonomiska utvecklingsministeriet.

Rysslands centralbanks enkät bland ekonomer i juli visade en medianprognos på 0,6 procents BNP-tillväxt och 6,2 procents inflation under 2026. Prognosen för den genomsnittliga styrräntan höjdes samtidigt till 14,5 procent. Centralbanken uppgav även att företagens förväntningar på efterfrågan och produktion hade försvagats betydligt.

Flera högt uppsatta ryska tjänstemän har hävdat att situationen är under kontroll. Rysslands vice premiärminister Alexander Novak sade på tisdagen att regeringens ekonomiska politik hade balanserat bränslemarknaden. Statsdumans talman Vjatjeslav Volodin framförde samma bedömning.

Branschorganisationen Rusprodsoyuz beräknade samtidigt att den billigaste månatliga livsmedelskorgen hade stigit till 8 107,15 rubel. Det motsvarar en ökning med 7,9 procent sedan början av 2026. Institute for the Study of War bedömer att prisuppgången är ytterligare ett tecken på fortsatt inflation och ekonomisk försvagning.

Rysslands finansministerium redovisade ett federalt budgetunderskott på 5,73 biljoner rubel under första halvåret 2026. Underskottet motsvarade 2,5 procent av BNP och var 1,7 gånger större än under samma period 2025. Den ryska regeringens budgetportal visade dessutom att statens utgifter och budgetunderskott under året riskerar att överstiga de fastställda planerna med mer än en biljon rubel.

Institute for the Study of War kopplar den ekonomiska utvecklingen till Rysslands finansiering av kriget i Ukraina, som tankesmedjan beskriver som ohållbar på längre sikt. Enligt analysen har krigsutgifterna ökat samtidigt som inflationen stigit, arbetskraftsbristen förvärrats inom bygg- och tjänstesektorn och tillgångarna i Rysslands statliga förmögenhetsfond minskat.