Bränder och torka blottlägger gamla krigsbomber

Skogsbränder och låga vattennivåer på flera håll i Europa har gjort att ammunition från de båda världskrigen åter har blivit ett problem för räddningstjänster och myndigheter. I branddrabbade delar av belgiska Liège har mindre detonationer hörts, samtidigt som brandmän har tvingats anpassa arbetet efter risken för kvarvarande granater och bomber.

Belgiens försvar uppger att landets ammunitionsröjningstjänst DOVO normalt tar emot omkring tio larm om dagen, främst om ammunition från världskrigen. Tjänsten oskadliggör mer än 200 ton ammunition under ett år. I västra Belgien är fynd efter första världskriget sedan länge återkommande, bland annat när bönder plöjer mark där skyttegravar tidigare låg. Den årliga framplöjningen av gamla vapen och projektiler brukar där beskrivas som järnskörden.

I Nederländerna brann omkring 100 hektar i naturreservatet Boschhuizerbergen vid Oostrum i provinsen Limburg, enligt Veiligheidsregio Limburg-Noord. Värmen i marken orsakade mindre explosioner från ammunition från andra världskriget. Försvarsmaktens ammunitionsröjare inom EOD kallades därför in för att bistå räddningstjänsten med råd. Området ligger i en del av landet där omfattande strider ägde rum 1944.

Även i Frankrike har en stor skogsbrand lett till nya fynd. Vid Le Porge utanför Bordeaux har minst 75 projektiler samlats in på omkring fem hektar brandskadad mark. Franska myndigheter bedömde samtidigt att ytterligare ammunition kunde ligga nedgrävd och två områden hölls avspärrade medan röjningen pågick.

Chefen för bombgruppen i Bordeaux uppgav att fynden vid Le Porge omfattade både franska granatkastarprojektiler och tyska pansarbrytande projektiler. Hur ammunitionen låg utspridd på marken talade enligt bombgruppen för att den kan ha varit rester efter en tidigare destruering, snarare än ett bevarat militärt ammunitionslager.

Freds- och konfliktforskaren Sarah Njeri i London beskriver förändrade klimatförhållanden som en faktor som kan göra tidigare begravd ammunition synlig eller instabil. Sarah Njeri uppger att bränder både kan antända gamla ammunitionsrester och avlägsna vegetation som tidigare har dolt dem. Under lång tid har stora mängder ammunition kunnat ligga kvar i marken under relativt stabila temperaturer och förutsägbara nederbördsförhållanden.

Sarah Njeri vid SOAS University of London och Christina Greene vid University of Arizona har även pekat på en brand i Müritz nationalpark i nordöstra Tyskland i juli 2023. Där behövde ammunitionsröjare arbeta tillsammans med brandmän eftersom marken innehåller ammunition från kalla kriget.

Torkan har samtidigt blottlagt ammunition i flera europeiska vattendrag. I Budapest stängde myndigheterna nyligen Margaretabron över Donau efter att en bomb från andra världskriget hade upptäckts vid brofästet när vattennivån sjönk. Ungerns försvarsmakt meddelade den 20 augusti att även ett sovjetiskt splittergranatkastarprojektil från andra världskriget, ett granatkastarrör och en kanonkula hade hittats i Donau vid Margaretaön, bakom ett termalhotell.

Tidigare i augusti uppgav Ungerns försvarsmakt att det låga vattenståndet i Donau hade frilagt en brittisk sjömina från andra världskriget vid Kisoroszi. Minan vägde 460 kilo och fördes till militärens centrala uppsamlingsplats för senare destruktion. Två sjöminor har dessutom blottats av lågt vatten i Slovakien.

Även Rhen har lämnat kvarlämnad ammunition synlig. Kölns stad meddelade att en amerikansk bomb från världskriget upptäcktes vid Rheinpark i Köln-Deutz när vattennivån sjönk. Omkring 360 personer fick lämna området inför desarmeringen, däribland främst boende på ett äldreboende.