Bolivia inför nationellt katastrofnödläge efter omfattande torka

Bolivias regering har beslutat att införa nationellt nödläge efter att omfattande torka drabbat stora delar av landet. President Rodrigo Paz Pereira undertecknade den 31 oktober 2026 dekret nummer 5759, som omfattar riskerna kopplade till klimatfenomenet El Niño under perioden 2026–2027.

Beslutet gör det möjligt att frigöra ytterligare resurser och förstärka räddningsinsatserna i särskilt utsatta områden. Regeringen har även gett landets ministrar ansvar för att genomföra de åtgärder som omfattas av nödläget.

Enligt Bolivias försvarsminister Ernesto Justiniano hade totalt 114 048 familjer drabbats av torkan i 63 kommuner fördelade på sex departement. I en redovisning den 1 november uppgav han att 78 217 familjer klassificerats som påverkade, medan 35 831 bedömts vara särskilt hårt drabbade. Uppgifterna avser perioden mellan den 1 juni och den 29 oktober 2026.

Torkans omfattning framgår även av myndigheternas sammanställning över skador på jordbruk och boskap. Försvarsminister Ernesto Justiniano redovisade att 1 486 samhällen och sammanlagt 167 511 hektar mark hade påverkats. Av den berörda marken hade 60 106 hektar registrerats som förlorade. Under samma period hade dessutom 75 013 nötkreatur och andra boskapsdjur gått förlorade.

President Rodrigo Paz Pereira uppgav den 31 oktober att 63 samhällen redan hade drabbats av torka, samtidigt som andra delar av Bolivia förberedde sig för möjliga översvämningar. Han angav inte vilka områden som bedömdes löpa störst risk att drabbas av stigande vattennivåer.

Presidenten varnade också för att vattenbrist och otillräcklig tillgång till djurfoder kan skapa ytterligare svårigheter för jordbrukare och boskapsuppfödare. Enligt Rodrigo Paz Pereira kan även andra delar av landets produktionssektor påverkas. Han betonade behovet av samordning mellan landets institutioner för att hantera de allvarliga riskerna för både torka och översvämningar.

Det nationella nödläget omfattar fler typer av naturrelaterade risker än vattenbrist. I dekret nummer 5759 identifierar Bolivias regering även frost, hagelstormar och skogsbränder samt översvämningar i vattendrag och floder. Beslutet grundas på landets lag nummer 602 om katastrofriskhantering, som antogs den 14 november 2014.

Regeringens beslut föregicks av en rekommendation från Bolivias nationella råd för riskminskning och katastrofhantering, Conarade. Rådet antog resolution 014/2026 den 30 oktober 2026 och rekommenderade att ett nationellt nödläge skulle utlysas.

Skogsbränder har också varit en del av regeringens bedömning av riskläget. President Rodrigo Paz Pereira uppgav att mindre än 70 000 hektar hade drabbats av bränder hittills under 2026. Som jämförelse angav han att mer än 2,6 miljoner hektar hade påverkats under 2025. Presidenten hänvisade till regeringens förebyggande insatser som en förklaring till skillnaden mellan åren.

FN:s landsorganisation i Bolivia meddelade den 31 augusti 2026 att landets viceförsvarsministerium för civilförsvar hade genomfört en nationell workshop om katastrofriskhantering inför El Niño 2026–2027. FN, Röda Korset och ett konsortium av humanitära organisationer bidrog med tekniskt och ekonomiskt stöd.

Bolivias meteorologiska och hydrologiska myndighet Senamhi har samtidigt genomfört utbildningsinsatser riktade mot regional och lokal beredskap. Den 8–9 oktober 2026 höll myndighetens experter utbildningar i La Paz om klimatövervakning, riskbedömning och system för tidiga varningar. Insatserna syftade till att stärka kommunernas och departementens förmåga att förbereda sig för El Niño.

Tidigare under hösten presenterade Senamhis generaldirektör Kevin Campos Campos regionala säsongsprognoser presenterade regionala säsongsprognoser för Amazonas, Yungas, dalgångarna och högplatån Altiplano vid ett klimatforum den 1–2 september 2026. Prognoserna omfattade bland annat Amazonas, Yungas, dalgångarna och högplatån Altiplano. Enligt myndigheten deltog över 500 företrädare för offentliga institutioner, företag, internationella organisationer och akademin.

Även Världsmeteorologiska organisationen WMO har uppmärksammat utvecklingen i Stilla havet. I en prognos den 3 september bedömde organisationen att sannolikheten var nära 100 procent för att El Niño skulle bestå fram till februari 2027. WMO uppmanade samtidigt nationella meteorologiska myndigheter att förstärka beredskapen och systemen för tidiga varningar.

I ett besked den 26 oktober angav Världsmeteorologiska organisationen att havsytans temperatur i den tropiska delen av Stilla havet kan ligga omkring 3,8 grader över genomsnittet under perioden november 2026 till januari 2027. Organisationens generalsekreterare Celeste Saulo bedömde att El Niño skulle nå sin högsta intensitet mot slutet av 2026 och att effekterna kan kvarstå även efter denna period.

Bolivias regering har mot denna bakgrund beslutat att använda det nationella nödläget för att mobilisera resurser och sätta in fler räddningsstyrkor i hårt drabbade områden. Enligt president Rodrigo Paz Pereira kräver de väntade konsekvenserna av klimatfenomenet samarbete mellan samtliga berörda institutioner.