Björn Frantzén kräver hårdare tag mot maskning

Stjärnkocken Björn Frantzén anser att fotbollsdomarna måste bli betydligt mer konsekventa när spelare fördröjer matcherna. Han riktar särskild kritik mot hur tidsgränserna för målvakter och inkast tillämpas och menar att regeländringarna inte har fått den avsedda effekten.

Björn Frantzén, som är aktuell i TV4-programmet 100 knivar, välkomnar grundtanken bakom de nya bestämmelserna. Däremot är han missnöjd med att domarna enligt hans uppfattning låter spelarna använda betydligt mer tid än reglerna medger.

I juli 2025 infördes en bestämmelse som innebär att målvakter får kontrollera bollen med händerna i högst åtta sekunder. Domaren ska synligt räkna ned de sista fem sekunderna. Om tidsgränsen överskrids tilldelas motståndarlaget en hörna.

Regelverket har därefter kompletterats med tidsgränser för inkast och insparkar. Dessa ska genomföras inom fem sekunder när domaren tillämpar nedräkningen. Annars kan motståndarna få överta spelet genom inkast eller hörna.

Björn Frantzén anser att tillämpningen är alltför generös. Han beskriver situationer där en målvakt har hållit bollen i omkring 20 sekunder innan domaren ens påbörjar nedräkningen. Enligt honom innebär det att ambitionen att öka matchtempot inte uppnås.

Stjärnkocken vill därför att domarna avbryter spelet och utdömer de föreskrivna bestraffningarna när spelare drar ut på tiden. Han framhåller att både långsamma inkast och målvakternas tidsfördröjningar skapar frustration.

Fotbollintresset har följt Björn Frantzén sedan ungdomsåren. Han spelade tidigare som försvarare i AIK och bildade under en period mittlockspar med Johan Mjällby. En knäskada satte senare stopp för hans fotbollskarriär.

Hans kritik framförs inom ramen för artikelserien Idrottsgalen, där personer utanför idrottens huvudsakliga verksamhet får beskriva sådant som stör dem inom sporten. Synpunkterna bemöts därefter av en sakkunnig.

Fotbollsexperten Makoto Asahara anser att åttasekundersregeln inte nödvändigtvis ska förstås som en helt exakt tidsgräns. Han pekar på svårigheten att avgöra den exakta tidpunkt då målvakten får kontroll över bollen och när domarens tidtagning därför ska börja.

Makoto Asahara bedömer att bestämmelsens främsta syfte är att få spelarna att förstå att de inte får fördröja spelet obegränsat. Han ser det inte i första hand som en regel avsedd att ge motståndarna enkla hörnor.

Experten framhåller också att flera fotbollsregler innehåller bedömningsutrymme och att vissa former av tidsfördröjning är en del av sporten, särskilt för lag som möter starkare motstånd. Han är samtidigt mer kritisk till situationer där domarens tilläggstid inte motsvarar avbrotten under matchen.

Internationella fotbollsförbundets domarchef Pierluigi Collina redovisade efter klubblags-VM 2025 att endast två målvakter hade bestraffats för överträdelser av åttasekundersregeln. Hans bedömning var att förändringen hade bidragit till snabbare spel och färre fördröjningar.

Under samma turnering inträffade ett uppmärksammat exempel i mötet mellan Real Madrid och Al-Hilal. Målvakten Yassine Bounou höll bollen för länge och domaren tilldelade Real Madrid en hörna på tilläggstid. Den efterföljande situationen resulterade inte i något mål och matchen slutade 1–1.

Det internationella regelorganet IFAB har även undersökt hur målvakter hanterar tidsgränserna. Under försök i Italien släpptes bollen inom fyra sekunder vid 61 procent av tillfällena. Undersökningen visade samtidigt att målvakter som avsiktligt försökte fördröja spelet i vissa situationer behöll bollen i mer än 20 sekunder.

IFAB har dessutom förtydligat att målvaktens kontroll över bollen fortsätter även om den studsas mot marken eller kastas upp i luften. Sådana handlingar innebär därför inte att en ny åttasekundersperiod börjar.

En enstaka överträdelse ska normalt inte leda till gult kort för målvakten, men upprepade regelbrott kan medföra disciplinära åtgärder.

Europeiska fotbollsförbundet UEFA har samtidigt betonat att domaren måste ta hänsyn till motståndarnas agerande. Inför U21-EM 2025 angav förbundet att nedräkningen ska stoppas om en motspelare pressar eller hindrar målvakten. I sådana fall ska målvaktens lag i stället få en indirekt frispark.

Även den engelska ligorganisationen EFL har preciserat hur reglerna ska användas. Inför säsongen 2026/27 klargjordes att nedräkningen vid inkast och insparkar kan börja även om en spelare medvetet dröjer med att hämta bollen eller placerar sig felaktigt.

En spelare ska däremot inte bestraffas om igångsättningen redan har inletts när domarens nedräkning når noll.

Svenska Fotbollförbundet har meddelat att de nya reglerna mot tidsfördröjningar började tillämpas den 1 juli 2026 i Allsvenskan, Superettan, Damallsvenskan och Elitettan. För övriga svenska serier införs förändringarna först 2027.

Jan Berg, regelansvarig i Svenska Fotbollförbundets domarkommitté, har förklarat att avsikten är att begränsa spelavbrotten och minska fördelarna med att maska.

Frågan om långsamt spel har också engagerat andra profiler. Programledaren André Pops har kritiserat den tid som försvinner vid fasta situationer. Han beskriver hörnor som kan ta 45 sekunder att genomföra och inkast som dröjer 30 sekunder.

Björn Frantzén delar kritiken mot tidsfördröjningarna, men riktar framför allt sina invändningar mot domarnas tillämpning. Han anser att tydligare och snabbare ingripanden behövs för att de införda tidsgränserna ska få avsedd verkan.