Beredskapsodling testas för kriser i nordligt klimat

På Framnäs folkhögskola i Öjebyn utanför Piteå arbetar kursdeltagare och lärare på utbildningen Trädgård, odling och natur med beredskapsodling och självhushållning. Odlingen är inriktad på näringsrika och odlingssäkra grödor som kan ge stora skördar i nordligt klimat och fungera vid en krissituation.

Läraren Anna Ekström lyfter pumpa och potatis som exempel på grödor som är förhållandevis enkla att odla. Hon beskriver inte det nordliga klimatet som ett hinder och uppger att det kan ge smakrika grödor. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, anger att de långa ljusa dagarna och den goda tillgången på vatten i norra Sverige gynnar tillväxten tidigt under odlingssäsongen. Samtidigt begränsar den korta växtsäsongen möjligheterna för grödor som kräver lång utvecklingstid eller höga temperaturer. SLU uppger också att ljus och kyla påverkar kvalitetsfaktorer hos bland annat bär och grönsaker.

Framnäs folkhögskola uppger att fortsättningskursen inom beredskapsodling omfattar bland annat permakultur, hållbar livsmedelsproduktion, växtföljd, kretslopp, skörd, förvaring och självförsörjning. Praktisk odling sker både i växthus och på friland. Skolan uppger även att Anna Ekström är floristmästare och certifierad permakulturdesigner samt att hon och Jouni Ekström har mångårig erfarenhet av att driva handelsträdgård.

Anna Ekström framhåller också fleråriga växter som en del av beredskapsodlingen. Hennes resonemang är att tillgången till utsäde kan bli begränsad i en kris och att grödor som återkommer år efter år därför kan vara användbara. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beskriver beredskapsodling som odling för att ha tillgång till mat vid en bristsituation. MSB anger att odlingen bör vara enkel och ge god skörd av energirika grödor samt att eget utsäde och kunskap om hur skörden förvaras kan stärka hushållets beredskap.

Forskning och försök pågår samtidigt kring vilka grödor och sorter som fungerar i olika delar av landet. Under åren 2021–2025 genomförde SLU 30 fältförsök med sammanlagt 111 sorter i åtta trädgårdsgrödor i Skåne och Norrbotten. Syftet var enligt SLU att ge odlare bättre underlag för sortval som kan bidra till ökad produktion av frilandsgrönsaker och bär.

I Öjebyn bedriver Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten sorttestning vid Öjebyn Agro Park och samlar kunskap om bär- och trädgårdsodling anpassad till nordligt klimat. Organisationen har bland annat tagit fram sortförslag för grönsaksodling i norra Sverige och odlingsbeskrivningar för frilandsgrönsaker i norr.

Beredskapsfrågan ingår även i det regionala arbetet med livsmedelsförsörjning. Länsstyrelsen i Norrbotten anger i handlingsplanen för länets livsmedelsstrategi 2026–2030 att ett mål är att höja livsmedelsberedskapen genom en mer motståndskraftig produktion. Bland åtgärderna finns ökad regional produktion av livsmedel och insatsvaror samt riskhantering i livsmedelskedjan.

Nära Mat, Norrbottens regionala livsmedelsstrategi, uppger i en kartläggning att länets försörjningsförmåga motsvarar omkring 25 procent av livsmedelskonsumtionen räknat i energiinnehåll. Enligt samma kartläggning transporteras omkring 375 ton livsmedel eller livsmedelsråvaror in till Norrbotten varje dag.

Luleå tekniska universitet uppger att forskningsprojektet NORFARM, som startade 2026, undersöker hur småskaliga jordbrukare och livsmedelsföretag kan stärka Norrbottens lokala livsmedelssystem och regionala beredskap. Arbetet omfattar bland annat företagsutveckling och ökad lokal livsmedelsproduktion.

Piteå kommun uppgav i ett kommunstyrelseärende 2026 att en förstudie om ökad lokal livsmedelsproduktion pågår för att stärka försörjningsförmågan. I kommunens underlag angavs också att en tidigare genomgång visat att äldreboendena hade livsmedel för ungefär tre veckor om livsmedelsförsörjningen stoppades, under förutsättning att produktionsköken fungerade fullt ut.

Anna Ekström framhåller slutligen att odling också kan göras tillsammans med andra och att gemensam odling kan ge mer mat. Arbetet på Framnäs folkhögskola är inriktat på hur odling kan planeras långsiktigt och anpassas till de förutsättningar som gäller i norra Sverige.