Barn i Gaza vittnar om fortsatt rädsla efter vapenvilan

Trots att en vapenvila mellan Israel och Hamas trädde i kraft den 10 oktober 2025 beskriver invånare i Gaza att osäkerheten och våldet består. En 14-årig flicka som Rädda barnen intervjuat och valt att kalla Amani uppger att hon känner att hon kan dödas när som helst och hoppas att kriget ska ta slut så att hon kan återvända till skolan och leva som andra barn.

Enligt FN:s barnfond Unicef har 265 barn dödats under vapenvilan, vilket motsvarar omkring ett barn om dagen. Organisationen har även uppgett att fler än 100 barn dödades redan under de första månaderna efter vapenvilan och att bombningar och beskjutning visserligen minskat men inte upphört. Unicefs talesperson James Elder har sagt att barns överlevnad fortfarande är osäker eftersom militära attacker och beskjutning fortsätter. I organisationens humanitära lägesrapport beskrivs också hur barn fortsatt dödas och skadas vid flyganfall och beskjutning längs den så kallade Yellow Line efter att vapenvilan trätt i kraft. Unicef uppgav dessutom att inget sjukhus i Gaza var fullt fungerande i början av februari 2026 och att endast delar av sjukvården fortfarande kunde bedriva verksamhet.

Den 23 juni 2026 publicerade FN:s oberoende internationella undersökningskommission för de ockuperade palestinska territorierna en rapport där det uppges att dödandet av barn har fortsatt efter vapenvilan. Kommissionen bedömer också att attacker mot skolor, sjukvård samt mödra- och neonatalvård fått allvarliga följder för barns säkerhet och hälsa. Enligt samma rapport var omkring 30 procent av de palestinier som dödades mellan den 7 oktober 2023 och den 7 oktober 2025 barn. Israel har avvisat rapportens slutsatser och uppgett att den är felaktig samt förnekat att israeliska styrkor medvetet riktar attacker mot civila eller barn.

FN:s befolkningsfond uppger att 96 procent av barnen i Gaza upplever att döden ständigt är nära. Myndigheten har tidigare redovisat att undersökningen genomfördes bland barn i Gaza och speglar de omfattande psykiska konsekvenserna av kriget. Många barn har enligt FN förlorat familjemedlemmar, bär på trauman och ser ingen framtid.

Rädda barnens medarbetare Shurouq beskriver att tillgången till mat har förbättrats jämfört med tidigare och att den akuta svälten minskat, men att de psykiska följderna av kriget är fortsatt djupa. Hon uppger att vardagen kretsar kring att försöka få tag i mat, vatten, el och trygghet samtidigt som ovissheten består. Enligt Rädda barnen fortsätter organisationen att arbeta med psykosocialt stöd och barnskyddsinsatser eftersom många barns psykiska hälsa påverkas långsiktigt.

Vapenvilan var avsedd att följas av en stegvis israelisk reträtt, ökad införsel av nödhjälp samt en övergång till återuppbyggnad och nytt styre i Gaza. Processen har dock stannat av efter den första fasen, då samtliga ur den israeliska gisslan frigavs och palestinska fångar släpptes från israeliska fängelser. Hamas har vägrat avväpnas och vill inte lämna kontrollen utan garantier om palestinskt självstyre, medan Israel uppger att landet inte kommer att lämna kontrollen över Gaza innan Hamas lagt ned sina vapen. Samtidigt har Israel utökat sin kontroll över området under vapenvilan.

Mer nödhjälp har förts in i Gaza, men enligt uppgifter är behoven fortfarande betydligt större än tillgången. Enligt Gazas Hamaskontrollerade hälsodepartement, som FN beskriver som trovärdigt, hade 786 palestinier dödats och 2 217 skadats fram till april i år sedan vapenvilan tillkännagavs. Många av de dödade uppges ha befunnit sig nära eller vid den gränslinje som kontrolleras av israelisk militär.