Bankskatt blir ny stridsfråga mellan S och M

Socialdemokraternas förslag om en skatt på bankernas övervinster har blivit en konfliktfråga i valrörelsen. Moderaterna hävdar att skatten riskerar att höja bolåneräntorna, medan Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson anklagar regeringen för hyckleri eftersom en möjlig skatt på bankernas räntenetto samtidigt utreds på regeringens uppdrag.

Socialdemokraternas förslag innebär att skatt ska tas ut på den del av bankernas räntenetto som överstiger ett historiskt genomsnitt. Partiet beskriver konstruktionen som ett tillfälligt incitament för bankerna att hålla nere utlåningsräntorna. Räntenettot är skillnaden mellan bankernas ränteintäkter från utlåning och deras räntekostnader till bland annat sparare.

Magdalena Andersson säger att utgångspunkten för förslaget är att svenska hushåll betalar för mycket för sina bostadslån. Hon hänvisar till vad hon beskriver som övervinster på omkring 400 miljarder kronor, framför allt kopplade till bolån, och anser att konkurrensen på bankmarknaden är för svag. Socialdemokraterna vill också använda den statliga banken SBAB för att pressa räntorna, göra det tydligare vilka räntor olika banker erbjuder och förenkla för kunder att byta bank.

Finansinspektionen har beskrivit den svenska bolånemarknaden som koncentrerad och präglad av trögrörliga kunder. Myndigheten har också bedömt att enklare bankbyten kan stärka konkurrensen genom att minska administrativa hinder för bolånetagare.

Moderaterna beskriver Socialdemokraternas förslag som en bolåneskatt. Partiet hävdar att bankerna kommer att föra över kostnaden på kunderna genom högre räntor och har under valrörelsen varnat för en skattechock om Socialdemokraterna tar över regeringsmakten efter valet.

Magdalena Andersson avvisar Moderaternas beskrivning och hänvisar till den statliga utredningen En översyn av beskattningen av banker och andra kreditinstitut. Regeringen beslutade den 26 september 2025 om direktiven. Utredaren får bland annat pröva om Kommuninvest ska undantas från riskskatten, om skatten för organisationen ska reduceras kraftigt eller om riskskatten ska ersättas med en annan skatt.

I direktiven anges också att en alternativ skatt kan utformas med bankernas räntenetto som skattebas. Där konstateras samtidigt att liknande modeller har införts i andra europeiska länder med varierande resultat. Utredningen ska vara färdig i januari 2027.

Bakgrunden till översynen är bland annat riskskattens påverkan på Kommuninvest, som finansierar kommunala och regionala investeringar. Kommuninvest uppger att organisationen ägs av 296 kommuner och regioner och att den under skattens tre första år betalade sammanlagt 913 miljoner kronor i riskskatt.

Finansminister Elisabeth Svantesson säger att regeringen försöker hantera problem som uppstått genom den riskskatt som Socialdemokraterna införde. Enligt Elisabeth Svantesson har skatten gjort det dyrare för kommuner och regioner att låna till bland annat skolor och äldreboenden. Hon anser att Magdalena Andersson försöker dölja att Socialdemokraternas förslag kan göra hushållens bolån dyrare.

Moderaterna vill i första hand undanta Kommuninvest från riskskatten och i andra hand förändra skattens konstruktion. Enligt Moderaterna ska resultatet av översynen inte innebära att bankernas samlade beskattning höjs.

SCB:s bokslutsstatistik visar att svenska bankers samlade räntenetto uppgick till 173,4 miljarder kronor under 2025. Motsvarande belopp var 167,7 miljarder kronor 2024 och 169,5 miljarder kronor 2023.

SCB redovisade samtidigt att hushållens genomsnittliga bolåneränta för nya avtal var 2,78 procent i juli 2026. Den genomsnittliga rörliga räntan för nya bolån uppgick samma månad till 2,74 procent. Riksbanken beslutade den 20 augusti 2026 att behålla styrräntan på 1,75 procent och bedömde samtidigt att sannolikheten för en räntehöjning senare under året kvarstod.