Apors djurkontakter kan förklara människans husdjur

AI-genererad illustration

Nyheter

Apors djurkontakter kan förklara människans husdjur

Av RedaktionenPublicerad: 3 aug 22:313 min

Sociala relationer mellan människor och andra djur kan ha evolutionära rötter långt tillbaka i tiden. En studie publicerad i Primates bygger på 427 dokumenterade fall där primater umgåtts med djur av andra arter. Materialet omfattade 88 primatarter och 127 andra djurarter, bland annat däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur, kräftdjur och insekter.

University of Oxford uppgav att forskarnas underlag bestod av 303 fall från vetenskaplig litteratur, 58 från mediematerial och 66 från en global enkät bland primatologer. PubMed redovisade att 311 observationer gjordes i det vilda och 111 i miljöer där djuren hölls i fångenskap. Forskargruppen uteslöt bilder och filmer som bedömdes vara arrangerade, kraftigt redigerade, tvetydiga, duplicerade eller otillräckligt dokumenterade.

Lek och pälsvård var de vanligaste formerna av kontakt. Forskargruppen registrerade 139 fall av lek och 136 fall av pälsvård samt konstaterade att primaterna själva inledde merparten av kontakterna. Unga djur lekte oftare, medan vuxna honor i större utsträckning ägnade sig åt omvårdnad. Vuxna hanar visade mindre intresse för socialt umgänge med andra arter.

Bland observationerna fanns apor som putsade tamhundar, klappade ekorrar och lekte med grisar. University of Oxfords antropologiska institution uppgav att primater även höll och bar andra djur, värmde sig tillsammans med dem och delade mat. Relationerna uppstod oftast mellan närbesläktade primatarter, men forskarna dokumenterade också kontakter med bland annat hundar, fåglar, ekorrar och reptiler.

I Brasilien följde forskargruppen ett fall där vilda kapucinapor tog hand om en silkesapa under minst tio månader. Två honor fungerade i tur och ordning som fostermödrar. Enkäten samlade även in uppgifter om djurens art, kön och ålder, geografisk plats, vem som tog initiativ till kontakten, hur länge beteendet pågick och om någon skadades.

Alla möten var inte fredliga. Forskargruppen registrerade 26 fall av skadligt eller hårdhänt beteende, varav 21 riktades mot djur som inte var primater. I 13 fall dog ett djur efter våldsam hantering. De döda djuren omfattade sju fåglar, två myrkottar, en tamkatt och tre primater.

Cyril C. Grueter vid University of Oxford uppgav att beteendet inte kan likställas med att hålla husdjur, men att det kan utgöra evolutionära byggstenar i utvecklingen av relationer mellan människor och djur. Cyril C. Grueter uppgav också att resultaten kan få praktisk betydelse för hur djurparker och fristäder organiserar grupper där flera arter hålls tillsammans.

German Primate Center har i en separat studie dokumenterat det första kända fallet av lek mellan en svartvit vari och en ringsvanslemur. Observationen visar att social lek mellan olika primatarter även förekommer i kontrollerade djurparksmiljöer.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, överdrifter eller spekulationer från journalisten. Alla hårda eller känslomässigt laddade uttryck framställs som återgivna uppgifter från forskare eller andra källor, vilket inte sänker oberoendet. Det finns inga egna slutsatser eller förstärkningar i texten, och språket är konsekvent neutralt och faktabaserat.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
0%
100%
0%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en mittenlinje eftersom den är sakligt och neutralt framställd, baserad på vetenskapliga studier utan politiska värderingar eller ideologiska inslag. Den lyfter fram forskning och expertkunskap i en teknokratisk anda som är typisk för mittenperspektivet utan att favorisera vänster eller höger.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en vetenskaplig studie om sociala kontakter mellan primater och andra djur, vilket skapar en bild av evolutionära samband och biologisk nyfikenhet. Forskare och deras studier framställs som ansvariga för kunskapsökningen, medan djuren ses som både aktiva i sociala relationer och objekt för vetenskaplig observation.

Språk och ton:
Språket är sakligt och neutralt, utan värdeladdade ord som gynnar eller missgynnar någon politisk sida. Det finns inga förstärkningar eller förminskningar kopplade till politiska aktörer eller ideologier.

Källbalans:
Artikeln bygger enbart på vetenskapliga forskare och akademiska institutioner som källor, utan att inkludera politiska aktörer eller andra intressegrupper. Det saknas därmed traditionella politiska motparter, men det är naturligt i ett vetenskapsreportage.

Utelämnanden och kontext:
Ingen politisk aspekt adresseras eller saknas i artikeln. Det finns inga aspekter av samhällsekonomi, politik, eller ideologi som kunde påverka tolkningen. Artikeln behandlar strikt naturvetenskaplig forskning utan referenser till politiska eller sociala konsekvenser.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.