Ann Linde berättar om pistolhot och sexuella övergrepp

Sveriges tidigare utrikesminister Ann Linde, 64, berättar i sin nya bok om hur hon hotades med pistol av en okänd man när hon var på väg hem från tunnelbanan. Mannen riktade vapnet mot hennes bröst och beordrade henne att klä av sig. Linde beskriver också sexuella kränkningar under ungdomsåren och situationer där högt uppsatta män försökt förminska henne i hennes politiska arbete.

Händelsen vid tunnelbanan inträffade när Ann Linde promenerade hem och upptäckte att en man i luvtröja närmade sig bakifrån. Mannen placerade en pistol mellan hennes bröst och krävde att hon skulle ta av sig kläderna. Linde reagerade genom att skrika kraftigt. Hennes make Mats kontaktade polisen efter händelsen.

Polisutredningen visade senare att samma man hade utsatt flera andra kvinnor i området för kränkningar. Ann Linde skriver att upplevelsen gjorde henne rädd för att därefter gå ensam mellan hemmet och tunnelbanan.

I boken beskriver hon även ett sexuellt övergrepp under sin ungdom. En högt uppsatt man inom arbetarrörelsen, som deltog som talare på ett elevkårsläger, pressade henne mot en tvättmaskin, tog på hennes kropp och kysste henne med tungan mot hennes vilja.

Linde lyckades ta sig loss och berättade gråtande för en ledare. Ledaren uppmanade henne att hålla tyst eftersom ett offentliggörande skulle kunna skada arbetarrörelsen.

Ann Linde anser att det är positivt att kvinnor numera i större utsträckning berättar om sexuella kränkningar och övergrepp. Hon framhåller att sådana erfarenheter kan lämna långvariga negativa spår.

Erfarenheterna har också präglat hennes sätt att hantera nedlåtande behandling i internationella politiska sammanhang. Under förhandlingar om Ukraina försökte Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, enligt Lindes beskrivning, förminska henne genom att ifrågasätta hennes kunskaper och föreslå att någon annan i den svenska delegationen skulle förklara frågan för henne.

Ann Linde skriver att hon uppfattade uttalandet som ett försök att göra henne osäker. Hon svarade att hon var väl insatt i frågan men inte delade Sergej Lavrovs tolkning. Vid sina föreläsningar använder hon händelsen för att beskriva hur hon känner igen och bemöter manliga härskartekniker.

Berättelserna finns i boken Utrikesminister i förändringens tid, som publicerades av Albert Bonniers Förlag den 22 oktober 2026. Boken omfattar 350 sidor och behandlar framför allt Lindes tid som Sveriges utrikesminister mellan 2019 och 2022.

Utöver personliga erfarenheter skildrar hon politiska beslut och internationella kriser. Albert Bonniers Förlag anger att boken bland annat behandlar evakueringen från Kabul, svenska medborgares hemresor under coronapandemin och diplomat samtliga överväganden kring Syrien och Israel.

En av de händelser som Ann Linde återkommer till är Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Hon beskriver hur telefonen ringde före klockan fem på morgonen och hur beskedet markerade början på ett omfattande krig i Europa, med hundratusentals döda, miljontals skadade och hemlösa samt stora flyktingströmmar.

Den säkerhetspolitiska förändringen ledde till att Sverige övergav sin tidigare hållning till medlemskap i Nato. Socialdemokraterna ändrade sin inställning efter Rysslands invasion, samtidigt som Moderaterna drev på för en svensk ansökan.

Ann Linde undertecknade Sveriges ansökan om medlemskap den 17 maj 2022. Dagen därpå överlämnade Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff och Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen ländernas medlemsansökningar till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel.

Regeringskansliets historik visar att 28 av Natos dåvarande 30 medlemsländer hade ratificerat Sveriges anslutningsprotokoll den 27 september 2022. Turkiet och Ungern återstod när Ann Lindes period som utrikesminister närmade sig sitt slut.

Linde bedömer att arbetet med Sveriges Natomedlemskap kommer att bli det som främst förknippas med hennes tid som utrikesminister. Hon framhåller samtidigt i boken att politiska beslut måste fattas utan möjlighet att i förväg veta hur resultatet kommer att bedömas i efterhand.

En annan central del av hennes utrikesministertid var Sveriges ordförandeskap i OSSE under 2021. Organisationen bekräftar att Ann Linde ledde det politiska arbetet under en period då säkerhetsläget i Europa försämrades.

Samma år ansvarade regeringen för den svenska evakueringsinsatsen från Afghanistan efter talibanernas maktövertagande. Regeringskansliet redovisar att fler än 1 100 personer fördes ut från Kabul under augusti 2021. Bland dem fanns över 500 svenska medborgare samt lokalanställda vid ambassaden och deras familjer.

Insatsen omfattade även människorättsförsvarare och personer som tidigare hade arbetat inom den svenska militära insatsen i Afghanistan. Den 27 augusti 2021 presenterade Försvarsmaktens dåvarande insatschef Michael Claesson resultatet av evakueringen, rapporterade Sveriges Radio.

Ann Linde meddelade vid samma tillfälle att regeringen inte hade lyckats nå alla som skulle få hjälp. Arbetet med tidigare lokalanställda och tolkar skulle därför fortsätta.

Den statliga Afghanistanutredningen, SOU 2024:92, redovisar att närmare 2 000 personer sammanlagt evakuerades eller överfördes från Afghanistan till Sverige under två faser 2021. Den andra fasen pågick mellan den 27 augusti och den 17 december och omfattade drygt 800 personer.

Ann Linde framhåller särskilt insatsen för 18 flickor som deltagit i den afghanska skateboardorganisationen Skateistan. Sverige lyckades, enligt hennes beskrivning, hitta lösningar för att föra flickorna till säkerhet trots regelmässiga hinder.

Hon beskriver hur betydelsefullt det var att flickorna kunde få en trygg tillvaro i Sverige i stället för att leva under talibanernas styre. Senare bjöd hon in ungdomarna till Utrikesdepartementet och har särskilt lyft fram hur insatsen påverkade en av flickorna, som var 17 år.

En betydande del av Ann Lindes politiska arbete har också handlat om Sveriges feministiska utrikespolitik. Den infördes 2014 under dåvarande utrikesministern Margot Wallström och fortsatte under de socialdemokratiskt ledda regeringarna.

Ann Linde övertog ansvaret för området 2016 och arbetade vidare med inriktningen. Politiken byggde på att kvinnors och flickors rättigheter, representation och tillgång till resurser systematiskt skulle beaktas i utrikespolitiska beslut.

Utrikespolitiska institutet beskrev i en genomgång 2017 hur modellen organiserades kring rättigheter, representation, resurser och realia. Institutet kopplade arbetssättet till internationella initiativ för kvinnors politiska deltagande och mänskliga rättigheter, däribland tidigare amerikanska utrikespolitiska satsningar under Hillary Clinton.

Målsättningen var bland annat att kvinnor och flickor skulle skyddas från diskriminering och våld, kunna delta i beslutsfattande på samma villkor som män och få en rättvis fördelning av resurser och bistånd. Politiken skulle samtidigt vila på faktaunderlag.

Ann Linde anser att arbetssättet fick internationellt genomslag. Hon uppger att omkring 20 länder helt eller delvis har infört feministisk utrikespolitik efter Sveriges initiativ, däribland Kanada, Frankrike och Spanien.

Inriktningen mötte samtidigt återkommande kritik från politiska motståndare och beskrevs ibland som symbolpolitik. Efter att Moderaternas partiledare Ulf Kristersson tillträtt som statsminister avskaffade den nya regeringen beteckningen feministisk utrikespolitik.

Linde anser fortfarande att ambitionerna var riktiga. Hon hänvisar i boken till en studie från Göteborgs universitet som hon menar visade positiva effekter för kvinnor och barn. Hon vill att en framtida regering återupptar arbetet, alternativt använder ett systematiskt utrikespolitiskt arbetssätt med feministisk grund.

Under sin tid som minister uppmärksammades Ann Linde även för ett besök i Iran där hon bar huvudduk. En bild från besöket har återkommande använts för att kritisera den feministiska utrikespolitiken. Förklaringen från svenskt håll var att iransk lagstiftning föreskrev huvudduk.

Hon har dessutom varit en av flera internationella politiker som lurats i telefonsamtal av ryska komiker med kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin.

I dag arbetar Ann Linde som rådgivare, föreläsare, författare och styrelseledamot i tankesmedjor och akademier. Hon har tidigare varit utrikesminister, handelsminister, EU-minister och Nordenminister och tillbringade sammanlagt nästan sju år som statsråd.

Hon har också varit statssekreterare åt Anders Ygeman under Transportstyrelseskandalen. Ygeman kritiserades för att inte ha fört vidare information till övriga regeringen och fick lämna sitt ministeruppdrag.

Inom Socialdemokraterna är Ann Linde känd för sitt omfattande internationella kontaktnät, som till stor del byggts upp sedan ungdomsåren. Hon har själv nämnt USA:s tidigare utrikesminister Antony Blinken som en av de mest kända personerna bland sina telefonkontakter.

Ann Linde har nämnts som en möjlig utrikesminister i en framtida regering ledd av Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. Bland de andra namn som förekommit i diskussionerna finns de tidigare ministrarna Ylva Johansson och Morgan Johansson.

Själv avvisar Linde tanken på att återvända till regeringen. Efter nästan sju år som minister beskriver hon uppdraget som ett arbete som kräver ständig tillgänglighet. Hon vill numera själv kunna bestämma över sin kalender och anser att hon bidrar med sina erfarenheter genom sina nuvarande uppdrag.

Ann Linde är gift och har två vuxna barn. Med sin nya bok vill hon ge ett eget perspektiv på stora politiska händelser som också skildrats av bland andra Jens Stoltenberg, Peter Hultqvist och Tobias Billström. Hon framhåller att politiker måste fatta beslut utifrån den information som finns vid tillfället och att det först senare går att bedöma om besluten var riktiga.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?