Andreas Almgrens hemliga plan inför maratondebuten

Andreas Almgren har under ett års tid förberett sig för att springa New York Marathon. Den svenske långdistanslöparen har förändrat både träningsupplägg och kostrutiner inför debuten på 42,195 kilometer. Målsättningen är att vinna loppet, där han ställs mot flera etablerade maratonlöpare.

Förberedelserna har bland annat genomförts i Flagstaff i den amerikanska delstaten Arizona. Där har svensken tränat på över 2 000 meters höjd, med särskilt fokus på uthållighet och de kuperade partier som väntar i New York.

Under ett av passen sprang han 25 kilometer på drygt 90 minuter längs grusvägar utanför staden. Sträckan gick uppför under första halvan och nedför på tillbakavägen. Trots ett tempo på omkring fyra minuter per kilometer beskrev han träningsrundan som förhållandevis lätt.

Träningsmängden har samtidigt ökat från cirka 200 kilometer per vecka till som mest 235 kilometer. En viktig förändring är att han börjat genomföra krävande långpass på minst 35 kilometer, där stora delar av sträckan avverkas i hög fart.

Tidigare har han främst växlat mellan snabba intervaller och lugnare distanspass. Inför maratonloppet har fokus i stället legat på att kunna hålla en jämn belastning under lång tid. Som mest har han sprungit 46 kilometer under en och samma dag.

Andreas Almgren förklarar att passen framför allt blir påfrestande genom sin längd, snarare än genom ett särskilt högt löptempo. Den typen av träning hade han inte genomfört före maratonsatsningen.

I Flagstaff har han också tillgång till resurser genom sin sponsor Nike, som har byggt upp en träningsverksamhet på orten. Där finns bland annat gym, massage och fysioterapi. En koordinator hjälper honom att ordna olika tjänster, och vid behov finns möjlighet att snabbt genomföra medicinska kontroller och blodprover.

En stor del av arbetet har handlat om att anpassa kroppen till banprofilen i New York. Loppet innehåller återkommande stigningar och nedförsbackar, vilket gjort att svensken förändrat både löppassen och styrketräningen.

Särskild uppmärksamhet har riktats mot musklerna på lårens framsida. Under de första två veckorna med det nya upplägget upplevde han en tydlig belastning i dessa muskler. Han beskriver styrkan där som viktig för att kunna behålla löptekniken genom hela loppet.

Det är framför allt de avslutande sju kilometrarna som han har förberett sig för. På Manhattan väntar först en cirka 1,5 kilometer lång stigning längs Fifth Avenue innan banan fortsätter genom Central Park, där terrängen återkommande går uppför och nedför.

Enligt Andreas Almgren riskerar löpare som saknar tillräcklig muskulär uthållighet att få stora problem med löpsteget under denna del av loppet. Han har sett exempel på deltagare som hållit sig långt framme men tappat mark när de kommit in i parken. Därför har han lagt betydande tid på att bygga upp den styrka som krävs för avslutningen.

Beslutet att satsa på maraton började växa fram redan sommaren 2025. Han undersökte då hur ett lopp över distansen skulle kunna passa in i tävlingskalendern utan att störa planeringen kring internationella mästerskap.

Två alternativ återstod till slut: Valencia Marathon och New York Marathon. Valencia är känt för sin snabba bana, medan tävlingen i New York lockade med sin atmosfär och möjligheten att tävla om en framstående placering.

Svensken resonerade att en seger i New York skulle ge större personlig tillfredsställelse än en fjärde- eller femteplats i Valencia, även om tiden där skulle bli betydligt snabbare. Han lyfte också möjligheten att slå Europarekordet i sin debut, men ansåg att ett sådant resultat skulle få mindre betydelse om han senare förbättrade sin tid ytterligare.

När Valencias startfält därefter offentliggjordes framgick det att två av världens främsta maratonlöpare skulle delta. Andreas Almgren bedömde att de skulle hålla ett tempo som han inte skulle kunna följa särskilt länge.

Efter att ha besökt New York och följt loppet på plats under 2025 kontaktade han sin manager. Förslaget om en maratondebut möttes till en början av tveksamhet, men löparen hade redan utarbetat en detaljerad treårsplan.

När managern fick läsa planen förändrades inställningen. Under början av 2026 etablerades kontakt med arrangören, och i slutet av våren inleddes förhandlingar. Efter ytterligare några veckor var deltagandet klart.

Beskedet blev däremot inte offentligt omedelbart. Andreas Almgren behövde hålla sina planer hemliga under ytterligare ungefär en och en halv till två månader innan New York Marathon presenterade honom.

Under den perioden fick han frågor om den nya tävlingen Ultimate Championship. Eftersom han redan hade bestämt sig för att prioritera maratonförberedelserna kunde han inte berätta varför han saknade planer på att delta. Han beskriver hemlighetsmakeriet som besvärligt och lättnaden som stor när satsningen till slut kunde offentliggöras.

Även energiintaget har krävt omfattande förberedelser. På kortare banlopp behöver han normalt inte dricka under själva tävlingen, men över maratondistansen är tillförseln av både vätska och energi en viktig del av planen.

Redan innan beslutet blev offentligt började han därför vänja magen vid att ta emot energi under hög fysisk belastning. Vid tröskelintervaller på löpband har han druckit under själva arbetsperioderna i stället för efteråt. På långpassen har han konsekvent tagit med sig större mängder energi.

Han har dessutom övat på att få tag i flaskor medan han springer. Under vissa banpass har ett bord med dryck placerats vid den tredje löparbanan, så att han kunnat träna på att förflytta sig åt sidan, ta flaskan och dricka utan att avbryta intervallerna.

Vid längre träningsrundor har Emil Blomberg cyklat bredvid och överlämnat dryck ungefär var femtonde minut. Det motsvarar den planerade rytmen under New York Marathon, där vätskestationerna ligger med fem kilometers mellanrum.

Andreas Almgren har också förberett en reservlösning om han skulle missa en flaska. Genom att fästa energigel på flaskorna kan han kompensera vid nästa station och få i sig den energimängd som annars riskerar att gå förlorad.

Maratondebuten kommer efter ett framgångsrikt år på andra distanser. Den 20 september 2026 vann han VM-guld i halvmaraton i Köpenhamn på 58.06. Resultatet var ett Europarekord, 35 sekunder snabbare än den tidigare noteringen, och uppnåddes i hans tredje halvmaratonlopp i karriären.

I augusti samma år tog han även EM-guld på 10 000 meter i Birmingham. Segertiden 27.23,44 innebar att ett mästerskapsrekord från 1978 förbättrades.

I New York väntar bland andra den regerande mästaren Benson Kipruto från Kenya. I herrarnas elitfält finns även etiopiern Deresa Geleta, med personbästat 2.02.38, och nederländaren Abdi Nageeye, som har sprungit distansen på 2.04.20.

Andreas Almgren är dessutom en av tre deltagare i elitfältet som gör maratondebut. De andra två är kenyanen Patrick Kiprop och amerikanen Ahmed Muhumed.

Herrarnas elitlopp startar den 1 november klockan 09.05 lokal tid, vilket motsvarar 15.05 svensk tid. Förstapriset är 100 000 dollar. Banrekordet på 2.04.58, som Tamirat Tola satte 2023, ger ytterligare 50 000 dollar i bonus om det slås av segraren.

Utöver det sportsliga resultatet ser Andreas Almgren fram emot upplevelsen längs banan. Han beskriver publikstödet som en viktig anledning till att han valde New York, där över två miljoner åskådare väntas följa löparna längs gatorna.

Han har särskilt föreställt sig starten på bron mellan Staten Island och Brooklyn, där ett kanonskott markerar loppets början och Frank Sinatra med "New York, New York" spelas. Samtidigt är det framför allt de sista kilometerna som upptar hans tankar.

Eftersom loppet genomförs utan farthållare kan tävlingsförloppet utvecklas på flera olika sätt. Svensken har därför studerat inspelningar från tidigare upplagor för att förbereda sig på olika scenarier.

Planeringen omfattar också tiden efter maratonloppet. Han har meddelat att han avstår inomhussäsongen 2027 och är klar för 10 000 meter vid Bauhausgalan på Stockholms stadion den 6 juni samma år.

Men först väntar debuten i New York, där Andreas Almgren ska omsätta ett års förberedelser, ökad träningsmängd och särskilt anpassade rutiner i sitt första lopp över den fulla maratondistansen.