Analytiker ser få amerikanska vinster i Iranavtal

USA och Iran har undertecknat ett samförståndsavtal som omedelbart stoppar militära operationer mellan parterna och inleder en 60 dagar lång förhandlingsperiod. Under den tiden ska länderna försöka nå ett slutligt och bindande avtal med fokus på bland annat kärnenergifrågor och sanktioner. Enligt avtalet ska båda sidor avstå från nya militära upptrappningar och från ytterligare sanktioner utöver de som redan gäller. Det finns också en mekanism för att följa upp hur åtagandena genomförs under förhandlingarna. Om en slutlig överenskommelse nås är avsikten att den ska förankras genom en bindande resolution i FN:s säkerhetsråd.

President Donald Trump har lyft fram överenskommelsen som en framgång. Samtidigt bedömer Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, att parterna i stort sett befinner sig på samma förhandlingsmässiga position som före kriget och även före det tolv dagar långa kriget 2025, då Trump gav Iran 60 dagar på sig att nå ett nytt kärnenergiavtal med USA. Aron Lund beskriver den nya uppgörelsen som ett avtal om att försöka nå ett framtida avtal.

I avtalet bekräftar Iran att landet inte ska utveckla kärnvapen och att kärntekniska frågor ska hanteras i samarbete med Internationella atomenergiorganet IAEA. Samtidigt återstår flera svåra frågor att lösa under förhandlingarna, enligt Aron Lund. Han pekar särskilt på kärnteknikfrågan, sanktionerna mot Iran och situationen kring Hormuzsundet.

Avtalstexten anger att Iran ska säkerställa säker passage för kommersiell sjöfart genom Hormuzsundet och att trafiken successivt ska återgå till tidigare nivåer. Farleden ska enligt avtalet vara avgiftsfri, även om Iran har hävdat att en serviceavgift får tas ut. Aron Lund konstaterar samtidigt att läget kring Hormuzsundet har blivit sämre än tidigare.

Överenskommelsen omfattar också ekonomiska delar. USA ska stödja Irans ekonomiska återhämtning genom ett program som uppges omfatta minst 300 miljarder dollar i återuppbyggnadsstöd. Därtill ska undantag ges som möjliggör fortsatt iransk export av råolja och petroleumprodukter under förhandlingarna. USA:s vicepresident JD Vance har sagt att stödet är villkorat och att Iran måste genomföra omfattande förändringar för att få tillgång till förmånerna i avtalet. Amir Handjani vid tankesmedjan Quincy Institute säger till AFP att Iran genom uppgörelsen får flera fördelar som landet inte hade före kriget och att det därför går att hävda att Iran har gått stärkta ur situationen.

Enligt Aron Lund har USA successivt sänkt sina ursprungliga krav och förväntningar. Han säger att kriget visserligen har försvagat Iran genom bland annat en kraftigt reducerad flotta, förstörda robotfabriker och ayatolla Ali Khameneis död. Men sett till de mål som USA inledningsvis hade är resultaten begränsade. Aron Lund säger att det inte finns några tydliga tecken på att Iran blivit mer följsamt i utrikespolitiken, mer demokratiskt eller att kärnteknikprogrammet har förändrats. Han ifrågasätter också vilka påtryckningsmedel USA har kvar utöver att återuppta ett fullskaligt krig, något han bedömer som osannolikt före mellanårsvalet.