
AI-genererad illustration
Ammar Gillani klarade SFI på fem månader
Efter fem månaders studier har Ammar Gillani från Pakistan avslutat sin utbildning i svenska för invandrare, SFI, i Borås. Han dokumenterar nu sin språkinlärning på sociala medier för att visa andra hur han har gått till väga och vilka framsteg han gör.
Ammar Gillani flyttade tillsammans med sin fru till Borås för tio månader sedan. Flytten var planerad sedan en längre tid eftersom hans fru skulle studera vid Textilhögskolan. Redan flera månader före ankomsten till Sverige började han förbereda sig genom att använda en app för att lära sig svenska.
Han beskriver appen som ett hjälpmedel med både positiva och negativa sidor. Enligt Ammar Gillani innehåller undervisningen även uttryck som han inte räknar med att behöva använda i vanliga samtal.
Textilhögskolan tillhör Högskolan i Borås och är, enligt lärosätet, Sveriges enda högskolemiljö med inriktning mot textil och mode som har examensrätt på samtliga utbildningsnivåer. Det omfattar även forskarexamen i konstnärligt arbete. Bland utbildningsområdena finns textildesign, mode, textilteknik, produktion och textilt management.
Ammar Gillani hade omfattande språkkunskaper redan före flytten. Han behärskar urdu, engelska, hindi, punjabi och saraiki samt talar en del arabiska. Svenska beskriver han ändå som det svåraste språket han hittills har försökt lära sig. Framför allt upplever han att de många språkljuden gör det svårt att uppfatta vad andra människor säger.
Även osäkerheten när han själv ska tala är en utmaning. Ammar Gillani berättar att han ibland blir mycket nervös när han försöker använda svenska i vardagliga situationer och att han därför arbetar med att stärka sitt självförtroende. Det han uppskattar mest med att lära sig nya språk är möjligheten att kommunicera med människor på deras eget språk.
I Borås är SFI organiserat i tre studievägar som utgår från deltagarnas tidigare utbildning och erfarenheter. Borås Stad uppger att den första studievägen omfattar kurserna A till D, den andra kurserna B till D och den tredje kurserna C till D. Vilken studieväg en elev ska följa avgörs tillsammans med en studie- och yrkesvägledare.
Kommunens dagundervisning omfattar ordinarie 15 lärarledda timmar i veckan. Det finns också kvällskurser två dagar per vecka, mellan klockan 17.30 och 20.30, samt möjlighet till distansstudier för elever som uppfyller särskilda villkor.
Ammar Gillanis utbildningstid på fem månader kan jämföras med Skolverkets nationella statistik över avslutade SFI-kurser. Under 2025 hade dessa kurser i genomsnitt pågått i 40 veckor, fyra veckor längre än under 2024. Uppgifterna avser enskilda avslutade kurser och inte den sammanlagda utbildningstiden för varje elev.
Omkring 107 000 personer studerade SFI i Sverige under 2025, enligt Skolverket. Det motsvarade en minskning med 6 procent jämfört med föregående år. Bland kursdeltagarna som avslutade eller avbröt en kurs fick 52 procent godkänt betyg, medan 44 procent avbröt sina studier.
Förutsättningarna för utbildningen förändrades också vid årsskiftet. Regeringens proposition 2025/26:10 innehöll skärpta SFI-regler som trädde i kraft den 1 januari 2026. Rätten att delta i utbildningen begränsades till tre år från det första mottagandet, med möjlighet till förlängning när särskilda skäl finns. Reglerna innebär även att elevernas tidigare kunskaper ska bedömas vid antagningen, såvida en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.
Möjligheterna att öva på att tala svenska har tidigare granskats av Skolinspektionen. I en kvalitetsgranskning från 2023 undersökte myndigheten 30 SFI-verksamheter med fokus på kurserna C och D inom studieväg 2 och 3. Granskningen visade att flera distansutbildningar gav otillräckliga möjligheter till muntlig träning. Många elever upplevde dessutom att undervisningen inte hade tillräcklig anknytning till verkliga situationer.
Skolverket har även kartlagt vad elever gör efter avslutad SFI. I statistik som presenterades i oktober 2025 framgår att 51 procent av dem som fick godkänt betyg i kurs D under 2021 fortsatte till andra studier året därpå. Ytterligare 2 procent gick vidare till högskolestudier.
För Ammar Gillani handlar den fortsatta språkinlärningen bland annat om att våga använda svenska utanför undervisningen. Genom sina inlägg på sociala medier delar han med sig av sina erfarenheter och visar hur hans kunskaper utvecklas. Han har en positiv inställning till sin fortsatta utveckling och hoppas kunna inspirera andra att lära sig ett nytt språk.
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag mycket neutralt skriven. Den förlitar sig nästan uteslutande på uppgifter och uttalanden från källor eller huvudpersonen, och varje påstående som hävdas i texten är tydligt kopplat till en källa med frasen 'enligt ...' eller liknande. Den journalistiska rollen är begränsad till att sammanfoga fakta, kontext och referenser (utbildningsupplägg, regler, statistik) utan egna slutsatser, värderingar eller dramatiserande språk. Även när Ammar Gillani beskriver sin egen upplevelse återges som vad han säger, inte som en journalistisk bedömning. Så länge språkbruket hålls så här är oberoende-poängen hög. Jag bedömer den till 95.
Förklaring:
Artikeln framhäver offentlig utbildning och statlig närvaro i integrationsprocessen (SFI, Skolverket, kommunal verksamhet) samt använder tekniska och statistiska uppgifter utan att driva mot privatisering eller marknadslösningar. Den positiva bilden av individens språkinlärning och integration samt betoningen på myndigheters roll ger den en centrerad/teknokratisk ton med lätt vänsterbetonad grund på grund av fokus på socialt stöd och offentliga insatser.
Rubrik och framing:
Framing: Fokus på individens språkinlärning och integration genom SFI samt offentlig utbildningsstruktur och policyförändringar.
Språk och ton:
Huvudtonen är informativ med en positiv betoning på individens språkliga framsteg.
Källbalans:
Ammar Gillani dominerar tillsammans med offentliga källor och utbildningsinstitutioner (Borås Stad, Textilhögskolan, Högskolan i Borås, Skolverket, Skolinspektionen); saknas tydlig motpart eller kritiska röster från arbetsgivare, invandrarorganisationer eller politiska aktörer.
Utelämnanden och kontext:
saknar arbetsgivarperspektiv och invandrarorganisationers synpunkter; saknar djupare analys av hur SFI-reglernas förändringar påverkar tillgången, finansiering och genomförandet; saknas jämförelser mellan olika kommuner och längre konsekvenser för arbetsmarknadens behov och integration.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Sju barn skadade i brand – Volvo varslar 2 500
Sju barn skadades vid en garagebrand i Fristad och Volvo Cars presenterade omfattande personalneddragningar. Det...

Sju barn skadade i garagebrand – kommunen öppnar krisstöd
Borås stad och Svenska kyrkan erbjuder krisstöd i Fristad efter branden som bröt ut på...

Annica Strömberg återskapar bröstvårtor åt canceropererade kvinnor
Efter nästan 15 år som salongsägare har Annica Strömberg i Göteborg börjat specialisera sig på...

Flera skadade vid garagebrand – polisen utreder brott
Polisen har inlett en förundersökning om allmänfarlig vårdslöshet efter en brand i ett fristående garage...
