Ambassadör kontaktade tingsrätt mitt i vårdnadstvist

Italiens ambassadör i Sverige, Michele Pala, har vänt sig direkt till en svensk tingsrätt i ett pågående mål om vårdnaden av barn till en italiensk kvinna och hennes svenske exman. I ett brev som kom in till domstolen den 22 juli uttrycker ambassaden oro över barnens kontakt med mamman och möjligheten för henne att träffa dem.

Brevet registrerades som en handling i målet och skickades till båda föräldrarnas advokater. Ambassaden framhåller att den inte avser att ingripa i rättsprocessen, men anser att lämpliga arrangemang tillsammans med socialtjänsten skulle kunna möjliggöra fortsatt kontakt mellan mamman och barnen. Ambassaden har i ett mejl uppgett att den följer ärendet men inte vill kommentera det ytterligare.

Michele Pala tillträdde som Italiens ambassadör i Sverige i januari 2024. Enligt Italiens ambassad i Stockholm är han utbildad jurist vid universitetet Tor Vergata i Rom och inledde sin diplomatiska karriär 1996. Sveriges regering uppger att han överlämnade sina kreditivbrev till kung Carl XVI Gustaf den 15 februari 2024 och därefter fullt ut kunde företräda Italien i Sverige.

Italiens utrikesministerium har en särskild enhet för skydd av italienare utomlands som bland annat arbetar med omtvistade barnärenden, internationella bortföranden av barn och internationellt rättsligt samarbete. Italienska diplomatiska och konsulära beskickningar kan enligt utrikesförvaltningen bland annat lämna uppgifter om advokater, medverka i försök till medling och stödja den behöriga centralmyndighetens arbete i internationella barnärenden.

Det aktuella vårdnadsmålet gäller en italiensk kvinna och hennes svenske exman. Tingsrätten beslutade i januari att pappan tillfälligt skulle ha ensam vårdnad om barnen. I slutet av maj överlämnades barnen till honom med hjälp av polis.

Ett skäl till det interimistiska beslutet var att tingsrätten bedömde att det fanns en risk för att mamman inte skulle lämna tillbaka barnen efter umgänge. Mamman har överklagat beslutet till hovrätten för Övre Norrland. Sveriges Domstolar anger att interimistiska beslut om vårdnad, boende och umgänge kan överklagas till hovrätten, men att hovrättens avgörande i den interimistiska frågan inte kan överklagas vidare till Högsta domstolen.

Högsta domstolen anger att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut om vårdnad och umgänge. Domstolen ska särskilt beakta risken för att ett barn olovligen förs bort eller hålls kvar samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Eftersom målet har koppling till både Sverige och Italien finns även europeiska och internationella regler för gränsöverskridande frågor om föräldraansvar. EU:s e-juridikportal anger att Bryssel IIb-förordningen gäller för förfaranden som inletts från den 1 augusti 2022 och reglerar bland annat vilken domstol som är behörig samt hur beslut om föräldraansvar erkänns och verkställs mellan medlemsländer. Huvudregeln är att domstolarna i det EU-land där barnet har sin hemvist är behöriga.

Sverige ratificerade dessutom 1996 års Haagkonvention om föräldraansvar och skydd för barn 2012. Enligt Sveriges regering trädde konventionen i kraft för Sverige den 1 januari 2013 och omfattar bland annat behörighet, erkännande och verkställighet av beslut samt samarbete mellan myndigheter i internationella barnskyddsärenden.

Mamman uppger att hon efter överlämnandet av barnen har publicerat videoklipp och försökt väcka uppmärksamhet kring fallet i sociala medier. Enligt henne ledde detta till att den italienska ambassaden uppmärksammade ärendet. Hon uppger också att hon själv träffade Michele Pala, att ambassaden gick igenom dokument och att den vid flera tillfällen hade kontakt med hennes advokat.

Rådmannen som handlägger målet uppger att han inte tidigare har varit med om att en ambassad på eget initiativ kontaktat en tingsrätt på detta sätt och beskriver det som mycket ovanligt.

Mats Sjösten, domare vid Göteborgs tingsrätt och expert i Sveriges Domstolars mediegrupp, beskriver också en direkt skrivelse från en utländsk ambassad till en svensk tingsrätt som mycket ovanlig. Han anser att agerandet är anmärkningsvärt och omdömeslöst samt att det visar bristande insikt i hur svenska domstolar fungerar.

Michael Hellner, professor i internationell privat- och processrätt, uppger att en ambassad kan erbjuda konsulär hjälp till sina medborgare, men att han inte tidigare hört talas om att en ambassadör på detta sätt kontaktat en tingsrätt direkt.

Mamman säger att hon inte är kriminell och att hon vill få möjlighet att träffa och krama sina barn igen. Exmakens advokat anser samtidigt att den italienska ambassadens brev och analys ger en missvisande bild av situationen.