Amanda Lind öppnar för sex kronor dyrare bensin

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind säger att bensinpriset behöver stiga om Sverige ska nå klimatmålen till 2030. I SVT:s Utfrågningen på söndagen angav hon att förändringen kan landa på omkring sex kronor per liter, samtidigt som hon framhöll att partiet inte vill se någon snabb chockhöjning.

Amanda Lind vill bland annat att de tillfälliga skattesänkningarna tas bort och att en större andel förnybara drivmedel används. EU:s råd beslutade den 4 juni 2026 att Sverige får ligga upp till 2,40 kronor per liter under EU:s ordinarie minimiskattenivå för diesel och blyfri bensin från den 1 juli till och med den 30 november. Finansdepartementet meddelade den 13 maj att lättnaden motsvarar omkring tre kronor per liter inklusive moms om hela sänkningen slår igenom på konsumentpriset. Amanda Lind sade att undantaget kommer att förändras i november och att inget parti har meddelat att den nuvarande sänkningen på tre kronor ska behållas.

Naturvårdsverket uppgav i juni 2026 att utsläppen från inrikes transporter hade minskat med 19 procent mellan 2010 och 2025. Det nationella målet är en minskning med minst 70 procent till 2030, och enligt myndigheten behöver utsläppen minska med ytterligare 10,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inrikes transporter stod 2025 för drygt en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp, och 94 procent av utsläppen inom sektorn kom från vägtrafiken.

Miljöpartiet föreslog i sin budgetmotion för 2026 en reduktionsplikt på 25 procent för diesel och 12 procent för bensin samt en höjd koldioxidskatt på bensin. Partiet beräknade att förslagen skulle höja priset vid pump med omkring 2,20 kronor per liter. I samma budgetförslag beräknades en preliminär infasning av ett svenskt handelssystem tillsammans med högre klimatkrav på drivmedel ge 4,05 miljarder kronor i intäkter.

Amanda Lind sade att hushållen kan kompenseras för högre drivmedelspriser genom bland annat transportpengar, billigare kollektivtrafik eller högre barnbidrag. Miljöpartiet föreslår i budgetmotionen ett nationellt Sverigekort för kollektivtrafiken för 499 kronor i månaden samt en höjning av barnbidraget och studiehjälpen med 350 kronor per barn och månad.

EU-kommissionen uppger samtidigt att det nya utsläppshandelssystemet ETS2 ska bli fullt operativt 2028 och bland annat omfatta bränslen för vägtransporter. Det är bränsleleverantörerna, inte bilisterna, som blir skyldiga att köpa och lämna in utsläppsrätter. EU:s råd uppgav i juni 2026 att systemet är utformat för att minska utsläppen från bland annat vägtransporter och byggnader med 42 procent till 2030 jämfört med 2005.

Under utfrågningen fick Amanda Lind även frågor om kärnkraft. Miljöpartiet motsätter sig ny kärnkraft, men Amanda Lind gav inget tydligt besked om partiet skulle stoppa nya reaktorer vid ett eventuellt regeringsdeltagande. Hon sade att det finns en osäkerhet kring vilka planer andra partier har bundit sig till och att Miljöpartiet i stället vill prioritera energislag som enligt partiet kan byggas ut snabbare, bland annat vindkraft till havs och på land samt olika former av grön baskraft.

Daniel Helldén hade tidigare sagt att Miljöpartiet inte kunde ingå i en regering som bygger nya kärnkraftsreaktorer. SVT uppgav den 16 april 2026 att Daniel Helldén då inte längre ville upprepa det ultimatumet. Grön Ungdom hade efter det tidigare uttalandet meddelat att Daniel Helldén enligt organisationen saknade mandat att dra en sådan röd linje. Sveriges Radio uppgav efter Ekots partiledarmöte den 25 juni att Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortfarande stod långt ifrån varandra i kärnkraftsfrågan, där Daniel Helldén och Magdalena Andersson intog olika ståndpunkter.