ALS-sjuke Christian Andersson väntar på beviljad hjälp

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

ALS-sjuke Christian Andersson väntar på beviljad hjälp

Av Sofia NilssonPublicerad: 11 sep 15:383 min

Christian Andersson, 75, i Hemavan har ALS och har beviljats flera omsorgsinsatser av Storumans kommun. Trots besluten har familjen fått besked om att hjälpen inte kan sättas in nu på grund av personalbrist. Enligt familjen kan utökade insatser bli möjliga först i slutet av oktober eller början av november.

Christian Andersson fick sin ALS-diagnos för omkring ett år sedan och bor på andra våningen i en lägenhet i Hemavan. Dottern Helen Andersson uppger att han sedan diagnosen bara har lämnat bostaden nio gånger, varav fyra gånger för läkarbesök. Vid de senaste tillfällena då han skulle ta sig ut har personer från räddningstjänsten behövt hjälpa till.

Hustrun Eva Andersson tar enligt Sveriges Radio hand om sin man dygnet runt. Hemtjänsten hjälper bland annat i samband med dusch och toalettbesök. Tidigare hade Christian Andersson beviljad hjälp från hemtjänsten en gång i veckan, medan hans hustru och döttrar stod för en stor del av omsorgen i vardagen.

Kommunen har nu beviljat ytterligare insatser. Besluten omfattar social aktivering och utevistelse, hjälp i hemmet, avlösning för anhöriga och växelvis korttidsboende. Familjen har dock fått besked om att personalbristen gör att insatserna inte kan genomföras i nuläget.

Helen Andersson beskriver situationen som att hennes pappa är fast i bostaden och i praktiken har lämnats åt familjens omsorg. Hon uppger också att hans hälsotillstånd har försämrats märkbart under den senaste månaden och anser att familjen inte kan vänta flera månader på ytterligare stöd. Hon uttrycker samtidigt oro för vad som skulle hända om hennes mamma blev sjuk.

Storumans kommun uppgav i en rekryteringsannons den 25 augusti att flera medarbetare inom hemtjänsten i Tärnaby går vidare till andra uppdrag och att kommunen därför söker extra personal. De utannonserade tjänsterna omfattar 50 till 100 procent och har omgående tillträde.

Jana Hilding, enhetschef för äldreomsorgen i Tärnaby, vill inte kommentera det enskilda ärendet. Hon uppger i ett mejl att verksamheten arbetar aktivt med både schemaläggning och rekrytering för att säkra bemanningen inom omsorgen. Storumans omsorgsnämnd noterade den 6 maj 2026 att Jana Hilding var tillträdande enhetschef. Vid samma sammanträde redovisade hon tillsammans med då avgående enhetschefen Camilla Karlsson verksamheterna Granhöjden, Stefansgården och hemtjänsten i Tärnaby.

Familjen har även ansökt om bostadsanpassning för ett hjälpmedel som skulle kunna göra det möjligt för Christian Andersson att ta sig nedför trappan, exempelvis en trapphiss. Kommunen har avslagit ansökan med hänvisning till att bostaden är registrerad som fritidshus. Helen Andersson uppger däremot att hennes pappa har varit permanent bosatt där under lång tid.

Boverket anger att en bostad som ursprungligen byggts som fritidshus kan betraktas som permanentbostad vid prövning av bostadsanpassningsbidrag om den sökande faktiskt bor där permanent. Enligt Boverket ska bedömningen utgå från var personen i praktiken är bosatt. Lagen om bostadsanpassningsbidrag anger att kommunerna ansvarar för bidraget och att syftet är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv i eget boende.

Socialstyrelsen anger samtidigt att socialnämnden ska rapportera gynnande biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen som inte har verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg och kommunens revisorer. Rapporteringen ska därefter göras varje kvartal så länge beslutet fortfarande inte är verkställt.

Region Västerbottens Neuromottagning i Umeå uppger via 1177 att regionen har ett särskilt ALS-team. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, kurator, arbetsterapeut, logoped, dietist, tandläkare och hjälpmedelskonsulent.

Christian Anderssons ärende ska tas upp i omsorgsnämnden i slutet av september. Storumans omsorgsnämnd beslutade redan i december 2025 att nämndens ordinarie septembersammanträde 2026 ska hållas onsdagen den 23 september.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är huvudsakligen skriven i ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller känslomässiga förstärkningar från journalistens sida. Uppgifter, anklagelser, beskrivningar och värderingar är tydligt kopplade till källor, såsom familjen, kommunen, myndigheter och socialtjänsten. Journalisten undviker egna slutsatser och låter källorna framföra sin version av situationen. Formuleringar som "beskriver situationen som att hennes pappa är fast i bostaden" och åsikter om hälsotillståndet tillskrivs familjen, vilket är korrekt återgett. Vissa uttryck som "personalbrist" och "inte kan sättas in nu" handlar om faktiska uppgifter och inte om journalistens värdering. Artikeln innehåller inga laddade ord utan källa eller omotiverade förstärkningar. Sammantaget är artikeln mycket neutral och oberoende i språkbehandling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänsterideologin genom att lyfta fram brister i den offentliga omsorgen och personalbristen i kommunen, vilket problematiserar livsvillkor för utsatta grupper (sjuka och deras anhöriga) och förutsättningar för offentlig sektor. Fokus ligger på behovet av statliga lösningar och stöd, samt att kommunal verksamhet ska fungera effektivt. Även referenser till Socialstyrelsen och Boverket samt krav på statlig uppföljning stärker bilden av behovet av ett starkare socialt skyddsnät. Mittens perspektiv syns i källbalansen och faktaredovisningen, medan högerns marknads- eller ansvarsperspektiv är nästan obefintligt.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skildrar en ALS-sjuk person och hans familjs kamp för att få beviljad omsorgsinsats verkställd trots kommunens personalbrist. Kommunen framstår som ansvarig för bristande hjälp medan familjen är offer som bär en stor omsorgsbörda. Lösningen framställs som rekrytering och kommunala insatser för att kunna fullfölja beviljade beslut.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat utan värderande ord eller förstärkningar. Familjens svårigheter och kommunens personalbrist framställs neutralt men med fokus på konsekvenser för den sjuke och familjen.

Källbalans:
Källorna är främst familjens berättelse, kommunens representant (enhetschef) som ger kortfattade kommentarer, samt referenser till Boverket, Socialstyrelsen och Region Västerbotten för regelverk och vårdstruktur. Kommunen får ge sin syn men saknar tydlig försvarare eller motargument. Familjen ges starkt utrymme som drabbad part.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte kommunens ekonomiska förutsättningar eller eventuella systematiska orsaker till personalbristen i bredare perspektiv. Alternativa lösningar eller privata aktörers roll i omsorgen berörs ej, vilket kunde ge andra politiska tolkningar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.