
AI-genererad illustration
Alkoholkonsumtionen minskar – åtta procent på tre år
Alkoholkonsumtionen i Sverige minskade med 2,7 procent under 2025 jämfört med föregående år. Det framgår av en ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som publicerades den 15 oktober 2026. Minskningen under de senaste tre åren uppgår sammanlagt till 8 procent.
CAN:s forskare och utredare Björn Trolldal uppgav vid publiceringen att den genomsnittliga årliga nedgången under de senaste 20 åren har legat på omkring 1 procent. Den senaste rapporten, med nummer 246 och Björn Trolldal som författare, visar att konsumtionen under 2025 motsvarade 8,16 liter ren alkohol per invånare som är 15 år eller äldre. Jämfört med 2019 har den totala konsumtionen sjunkit med 9,1 procent.
Samtidigt har fördelningen mellan olika inköpskanaler förändrats. Enligt CAN ökade den registrerade alkoholens andel av den totala konsumtionen från omkring 80 procent 2019 till 88 procent 2025. Systembolagets försäljning motsvarade nästan 72 procent av den totala alkoholkonsumtionen 2025, jämfört med cirka 65 procent 2019. Köp från andra nätförsäljare än Systembolaget stod för mindre än 2 procent.
Systembolagets vd Ann Carlsson Meyer uppgav i företagets bokslutskommuniké den 6 februari 2026 att kunderna i allt större utsträckning väljer öl och andra drycker med lägre alkoholhalt. Företaget redovisade även minskade försäljningsvolymer under fjärde kvartalet 2025.
Bland personer i Malmö som tillfrågats om svenskarnas förändrade alkoholvanor finns uppfattningen att yngre generationer ligger bakom nedgången. Madina beskriver en förändrad inställning där alkohol inte längre betraktas som nödvändigt för att kunna ha roligt.
Den 20-åriga Merit tror också att yngre människor har förändrat sin syn på drickande. Hon menar att den nya generationen har blivit mer medveten om alkoholens stora utrymme i samhället och i stället prioriterar hälsa och träning. Även Madina och Louise lyfter fram ett ökat hälsointresse bland unga som en möjlig förklaring till den minskade konsumtionen. De beskriver också hur deras egen inställning har förändrats med åldern.
Uppgifter från CAN:s nationella skolundersökning 2025 ger ytterligare information om ungdomars alkoholvanor. Under de föregående tolv månaderna hade 36 procent av eleverna i årskurs nio och 67 procent av eleverna i gymnasiets andra år druckit alkohol. Den genomsnittliga årskonsumtionen uppgick till 0,9 respektive 2,6 liter ren alkohol.
CAN konstaterar att den långvariga nedgången i skolelevernas alkoholkonsumtion planade ut för ungefär tio år sedan. Under de två senaste undersökningsåren har dock andelen elever som dricker alkohol åter minskat något i båda årskurserna.
Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning från 2025 hade 7 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna i årskurs nio varit berusade före 14 års ålder. Myndigheten konstaterar att den tidigare minskningen av tidig alkoholdebut har stannat av och att utvecklingen bland flickor delvis har vänt uppåt.
IQ redovisar i sin tur att andelen niondeklassare som varit berusade före 14 års ålder sjönk från omkring 17 procent 2004 till 6 procent 2024. Organisationen beskriver samtidigt en betydande nedgång i skolungdomars alkoholkonsumtion under 2000-talet.
Även Folkhälsomyndighetens årsrapport om folkhälsan 2025 visar förändringar mellan olika åldersgrupper. Under 2024 uppgav 15 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de hade en riskkonsumtion av alkohol. Bland både kvinnor och män i åldrarna 16–29 år hade riskkonsumtionen minskat avsevärt under perioden 2006–2024. I äldre åldersgrupper hade den däremot ökat.
Attityderna till alkohol bland unga framgår också av undersökningar som Systembolaget presenterat under året. I en mätning från juni 2026 ansåg 57 procent av deltagarna mellan 18 och 29 år att alkohol tar för stor plats under midsommarfirandet. Bland samtliga tillfrågade var motsvarande andel 48 procent.
En annan undersökning, presenterad av Systembolaget i april 2026, visade att 66 procent av deltagarna trodde att tonåringar dricker mindre alkohol eftersom de använder andra droger i stället. Systembolaget framhöll att CAN:s nationella skolundersökning inte ger stöd för den föreställningen. Narkotikaanvändningen bland gymnasieelever låg enligt undersökningen på den lägsta uppmätta nivån sedan mätningarna inleddes 2004.
Alkohol förekommer samtidigt återkommande i ungas digitala miljöer. I IQ:s rapport Alkohol i sociala medier och populärkultur – hur påverkar det unga? uppgav tre av fyra unga deltagare att de såg alkoholrelaterat innehåll i sociala medier varje vecka. Närmare två tredjedelar ansåg att sociala medier påverkar hur ofta unga dricker alkohol.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten uppvisar ett mycket neutralt och sakligt språkdrag. Den förmedlar data och uppgifter från flera källor (CAN, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten, IQ) och tydliggör att informationen kommer från dessa källor genom användning av behöriga attribut som uppgav, beskriver, menar, redovisar, konstaterar. Journalisten gör inga egna värderingar, slutsatser eller emotionellt laddade formuleringar. Tala om konsumtionsnivåer, andelar och åtgärder presenteras med siffror och tydliga referenser utan att förstärka eller förminska händelserna. Även när artikeln återger uppfattningar från individer i Malmö visas det tydligt att det rör sig om personers eller gruppers uppfattningar. Språket reflekterar kontexten och sammanhanget mellan meningarna utan att dra egna slutsatser eller påverka läsarens känslor. Ingen formulering tyder på journalistisk värdering. Detta gör texten mycket oberoende och neutralt skriven.
Förklaring:
Artikeln domineras av offentliga och teknokratiska källor (CAN, Folkhälsomyndigheten, Systembolaget) och betonar folkhälsa, reglering och administrativ data utan att föreslå radikala förändringar eller marknadsliberala reformer. Detta spektrum pekar mot en mittenvärdering där institutioner och pragmatiska lösningar ges större utrymme än strikt vänsterkritik mot företag eller höger fokus på fri marknad och minskad statlig styrning. Därför gynnar artikeln i första hand en mitten-preferens, med starkt fokus på offentliga lösningar och statlig kontroll som centrala drivkrafter för utvecklingen.
Rubrik och framing:
Framställningen av alkoholkonsumtionens nedgång som ett folkhälsoutfall där statliga och offentliga aktörer står i centrum.
Språk och ton:
Faktabaserad och saklig med en lätt positiv ton mot folkhälsa och offentliga lösningar.
Källbalans:
Största utrymme ges till myndigheter och forskningsorganisationer (CAN, Folkhälsomyndigheten) samt Systembolaget; kompletterande perspektiv från ungdomar i Malmö; få kritiska röster mot monopolförvaltningen eller privata alternativ.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller är underrepresenterade: kritisk granskning av Systembolagets monoplol och dess ekonomiska effekter, större vikt vid privata aktörer och marknadslösningar, samt bredare politiska konsekvenser av alkoholpolitik i jämförelse med andra länder.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Rekordstor abborre fångad inför fiskedag i Malmö
Sportfiskaren Hampus Rosberg fick nyligen upp sin största abborre hittills från Malmö kanal. Fångsten gjordes...

Beslut om Min Barnmorska skjuts till december
Framtiden för vårdprojektet Min Barnmorska i Malmö är osäker sedan styrelsen för Skånes universitetssjukhus motsatt...

Protester i Kristianstad inför beslut om skolnedläggningar
Omkring 150 personer samlades utanför Rådhuset vid Stora torg i Kristianstad fredagskvällen den 23 oktober...

Cykelförbud stoppas samtidigt som oväder hotar Skåne
Beslutet om att begränsa cyklar på regionaltågen har dragits tillbaka, samtidigt som omfattande flygplatsköer och...
