Älgjakten startar med lägre tilldelning i Västerbotten

Årets älgjakt inleddes på tisdagen den 1 september i Västerbotten. Totalt får 12 700 älgar fällas i länet, vilket är en något lägre tilldelning än förra året. Länsstyrelsen Västerbotten uppger samtidigt att de senaste inventeringarna och beräkningarna visar att älgstammen fortsatt har vuxit, även om tidigare jakt bedöms ha dämpat ökningen.

I Brände utanför Robertsfors började ett lokalt jaktlag jakten vid 06-tiden. Några timmar senare hade laget fällt sin första älg. Jägaren Nicklas Jonsson beskriver årets tilldelning som ungefär i nivå med tidigare och uppger att laget har fem vuxna älgar samt flera kalvar på sin tilldelning. Jaktlaget består av tio personer, med lika många kvinnor som män, och har jagat tillsammans under lång tid.

Efter årets jakt är målsättningen att omkring 20 000 älgar ska finnas kvar i Västerbotten. Länsstyrelsen Västerbotten anger att jaktens omfattning bland annat ska minska skogsskador och viltolyckor. Myndigheten har också beslutat att en del av årets tilldelning ska vara fördelad mellan vuxna handjur och hondjur för att motverka en ojämn könsfördelning, eftersom framför allt större tjurar tenderar att fällas i högre utsträckning.

Nicklas Jonsson uppger att han inte har sett någon tydlig ökning av skogsskadorna i området. Han beskriver avvägningen som en fråga om att både behålla en livskraftig älgstam och begränsa skador på skogen. Enligt honom behöver det också finnas tillräckligt med älg för att locka yngre personer till jakten.

Viltolyckor är samtidigt ett återkommande problem i länet. Polisen i region Nord uppgav i december 2025 att Västerbotten under en period hade omkring 20 viltolyckor per dag. Viltsamordnaren Joacim Lundqvist beskrev då nivån som ungefär dubbelt så hög som veckan före och uppgav att många av olyckorna gällde älg och inträffade i inlandet.

Den fasta jaktstarten den 1 september infördes 2021. Svenska Jägareförbundet uppgav då att den nya ordningen ersatte det tidigare systemet där älgjakten i norra Sverige började den första måndagen i september. Startdatumet gäller i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län samt i delar av Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. I övriga delar av landet börjar älgjakten den 8 oktober.

Den tidiga jaktstarten kan innebära jakt under varma sensommardagar. Nicklas Jonsson uppger att hans jaktlag därför använder hundarna på morgonen och kan göra uppehåll mitt på dagen när temperaturen stiger. Jakten kan därefter återupptas under kortare pass på eftermiddagen för att undvika att hundarna ansträngs för hårt.

I Västerbotten har Länsstyrelsen Västerbotten beslutat om brunstuppehåll från den 26 september till och med den 9 oktober. Licensjakten återupptas den 10 oktober och får därefter fortsätta till den 31 januari 2027. Sveriges riksdag anger i jaktförordningen att länsstyrelser där jakten börjar den 1 september får besluta om ett uppehåll på högst 14 dagar under älgens parningstid, så länge det inte försvårar möjligheten att nå beslutade mål för skogs- och trafikskador.

Jägarnas Riksförbund i Västerbotten har motsatt sig brunstuppehållet. Distriktsföreträdaren Sten Sandgren har framhållit att ett slopat uppehåll skulle ge ytterligare två jaktveckor och två helger och därmed fler möjligheter att nå älgförvaltningens avskjutningsmål.

För älg som fälls inom licensområden och älgskötselområden anger Länsstyrelsen Västerbotten att rapportering ska göras inom 14 dagar. Fällavgiften är 450 kronor för en vuxen älg och 150 kronor för en kalv. På mark utanför licens- och älgskötselområden får jakten enligt jaktförordningen endast avse kalv och pågå under fem dagar, med start samma dag som jakten börjar i det aktuella älgförvaltningsområdet.

Älg får jagas från en timme före soluppgång till en timme efter solnedgång. Under timmen efter solnedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.

Sveriges lantbruksuniversitet driver under perioden 2023–2027 forskningsprojektet Älgkvalitet i Norr, som finansieras av länsstyrelserna i bland annat Västerbotten. Projektet undersöker bland annat älgarnas åldersstruktur, reproduktionsförmåga, kroppsstorlek, vikt, energistatus och stresshormoner genom biologiska prover från fällda djur.

Naturvårdsverket meddelade i juni 2026 att myndigheten efter en översyn av jakttiderna hade lämnat flera förslag till regeringen. Ett av dem gäller möjlighet till skyddsjakt på årskalv av älg som orsakar stamskador på tall i ungskog. Översynen hade pågått sedan oktober 2024.