Alaa Zayoud möttes av omfattande näthat efter intervju

Alaa Zayoud i Söderhamn utsattes för hundratals hatiska kommentarer efter att ha medverkat i en intervju om valdeltagande och arbetsmarknad. Inslaget fick stor spridning i sociala medier, där hennes val att tala arabiska ledde till tusentals kommentarer i olika grupper om att hon borde lära sig svenska.

Zayoud har bott i Sverige i tio år, är svensk medborgare och bor tillsammans med sin man och sina barn i Söderhamn. Hon talar både svenska och arabiska men valde i den tidigare intervjun att använda sitt modersmål eftersom hon upplevde att det var lättare att uttrycka sig på arabiska. I intervjun frågade hon politiker i Söderhamn hur de ska hjälpa invandrare att få arbete.

Frågan har en bakgrund i skillnader på arbetsmarknaden. Statistiska centralbyrån fastställde att arbetslösheten bland utrikes födda i åldern 15–74 år var 16,4 procent under 2025. Bland inrikes födda var motsvarande andel 6,2 procent.

Den tidigare publiceringen handlade om valdeltagandet i Söderhamn. I riksdagsvalet 2022 deltog 81,73 procent av de röstberättigade i kommunen. I valdistriktet Söderhamn Norrberget-Hägnan, där Zayoud bor, var valdeltagandet 68,89 procent. Valmyndigheten redovisar att Söderhamns kommun hade 19 646 röstberättigade i valet och att 15 899 giltiga röster registrerades.

Efter publiceringen fylldes kommentarsfältet på Facebook av hundratals hatiska inlägg och kommentarerna stängdes därefter. Zayoud uppger att hon först blev ledsen, men att hon dagen efter resonerade att personerna bakom kommentarerna inte känner henne och att reaktionerna därför säger mer om dem än om henne.

I den nya intervjun talar Zayoud svenska. Hon uppger att hon känner sig bekväm med språket men att det är enklare att uttrycka sig på modersmålet. Hon säger också att hon nu får se om hennes möjligheter att få arbete påverkas av att hon talar svenska i intervjun.

Jullietta Stoencheva, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, uppger att hon inte är förvånad över reaktionerna. Enligt Stoencheva är kvinnor generellt mer utsatta för näthat och frågor om bland annat integration, könsidentitet och valdeltagande blir mer laddade under valperioder.

Stoencheva beskriver hur återkommande berättelser kan framställa grupper av människor som hot mot det svenska samhället. Enligt henne kan sådana föreställningar göra det lättare att demonisera och avhumanisera grupper och att legitimera hot eller våld mot dem.

Malmö universitet uppger att Stoencheva är doktorand vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation och forskar inom medie- och kommunikationsvetenskap. Universitetet listar också flera publikationer där hon behandlar extremistiska narrativ, migration och digitala miljöer.

I en studie som publicerades i tidskriften MedieKultur 2024 analyserade Jullietta Stoencheva och Biljana Mileva Boshkoska diskussioner om migration och integration på Flashback. Forskarna fann att vardagliga samhällsfrågor där migration framställdes som orsak till olika kriser förekom tillsammans med öppet extremistiska narrativ och konspirationstänkande.

En annan studie, publicerad av Taylor & Francis den 16 februari 2026, undersökte extremistiska narrativ på sociala medier i samband med EU-valet 2024 i Sverige, Österrike och Bulgarien. Stoencheva och tre medförfattare fann där att avhumaniserande och våldsamma narrativ hade blivit en del av vardagliga politiska diskussioner på nätet.

Forskningsprojektet OppAttune uppger att Stoenchevas doktorandarbete handlar om hur extremistiska narrativ normaliseras och förs in i vardagliga anonyma nätmiljöer i Sverige och Bulgarien samt hur olika plattformars egenskaper påverkar spridningen. En forskargrupp inom OppAttune, där Stoencheva ingår, analyserade även 9 656 kommentarer på den svenska delen av Reddit från juni till december 2023. Där kopplades migration ofta samman med bland annat kriminalitet, bristande integration, bidragssystem och nationell säkerhet.