Åklagaren överklagar friande dom efter spridning av sexfilm

Åklagare Otto Neppelberg vill att hovrätten dömer en man i 20-årsåldern som visat en film från ett samlag med en kvinnlig värnpliktig för fem andra personer. Mannen friades tidigare från åtalet om olaga integritetsintrång eftersom tingsrätten bedömde att filmen inte hade spridits till tillräckligt många. Åklagaren yrkar i första hand på fällande dom för olaga integritetsintrång och i andra hand för grovt förtal.

Kammaråklagare Otto Neppelberg framhåller i en intervju med Sveriges Radio P4 Norrbotten att bedömningen inte enbart bör avgöras av hur många som tagit del av materialet. Han anser att filmens särskilt känsliga innehåll och den skada som kvinnan utsatts för kan väga tyngre än det faktiska antalet mottagare.

Händelsen inträffade när mannen genomförde sin värnplikt i Norrbotten. Han filmade ett samlag med en annan värnpliktig och visade därefter inspelningen för fem personer som tillhörde samma pluton.

Under polisförhören har mannen uppgett att kvinnan samtyckte till filmningen efter att han frågat henne. Han har även förklarat att inspelningen inte gjordes utan hennes vetskap.

Kvinnan har däremot berättat att hon först fick kännedom om filmen när en annan värnpliktig frågade om hon hade godkänt den. I polisförhöret beskrev hon att händelsen väckt starka känslor av obehag och fått henne att känna sig förminskad.

Av polisens förundersökning framgår också att mannen skickade ett sms till kvinnan några dagar efter händelsen där han bad om ursäkt.

Mannen har erkänt att han visade inspelningen för andra. Som förklaring har han angett att hans vänner på logementet inte trodde på hans berättelse om att han hade haft samlag med kvinnan.

Tingsrätten bedömde att det var bevisat att fem personer fått se filmen. Däremot fann domstolen inget som tydde på att mannen även hade skickat materialet vidare.

I domen konstaterade rätten att uppgifter om inspelningen hade fått omfattande spridning, bland annat bland kvinnans kollegor. Domstolen gjorde dock skillnad mellan att muntligen berätta om filmens existens och att faktiskt sprida själva inspelningen.

Eftersom bestämmelsen om olaga integritetsintrång förutsätter att materialet görs tillgängligt för fler än ett fåtal personer ansåg tingsrätten att förutsättningarna för en fällande dom inte var uppfyllda.

Mannens försvarare Håkan Kjellgren anser att den friande domen är korrekt, välmotiverad och förenlig med den rättspraxis som finns på området.

Brottet olaga integritetsintrång infördes i brottsbalken den 1 januari 2018 efter regeringens proposition 2016/17:222, som lades fram den 5 september 2017. Bestämmelsen omfattar spridning av vissa särskilt integritetskänsliga bilder eller uppgifter när spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den berörda personen.

Högsta domstolen har i flera avgöranden behandlat vad som utgör spridning enligt bestämmelsen. I mål B 5438-19, avgjort den 17 mars 2020, slog domstolen fast att även en relativt kortvarig publicering av en integritetskänslig bild på Instagram kan vara brottslig. Bland omständigheterna som beaktades fanns risken för att bilden skulle bevaras på internet eller spridas ytterligare.

I ett annat avgörande, mål B 5175-19 från den 3 december 2020, fastställde Högsta domstolen att brottet fullbordas när spridningen sker. Att därefter passivt låta redan publicerade bilder finnas kvar innebär inte att samma brott fortsätter. En ny publicering kan däremot bedömas som ett nytt brott.

Frågan om hur många mottagare som ska krävas har också behandlats politiskt. Under riksmötet 2025/26 avslog riksdagen motion 2025/26:114 från Angelica Lundberg (SD). Hon hade föreslagit att olaga integritetsintrång även skulle omfatta situationer där känsligt material sprids till enstaka personer i syfte att misskreditera någon. Förslaget behandlades i justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU11.

Det var Försvarsmakten som polisanmälde den aktuella händelsen. Myndigheten uppger att förbandet gjorde anmälan när händelsen blev känd och samtidigt inledde en intern utredning.

Förbandschefen har framhållit att Försvarsmakten ser allvarligt på ovälkommet beteende riktat mot både värnpliktiga och anställda samt att myndigheten agerar när sådana händelser uppmärksammas.

Försvarsmakten uppger även att det förebyggande arbetet bedrivs kontinuerligt. Värnpliktiga får vid utbildningens början en omfattande genomgång av myndighetens värdegrund och tydliga riktlinjer för hur de ska uppträda mot andra. Förbandschefen konstaterar samtidigt att utbildningsinsatserna inte alltid räcker för att förhindra oönskade händelser.

I Försvarsmaktens årsredovisning för 2025 framgår att nio procent av de värnpliktiga som besvarade myndighetens årliga enkät hade upplevt någon form av ovälkommet beteende. Året innan var motsvarande andel tio procent.

Bland kvinnliga värnpliktiga uppgav 21 procent att de hade utsatts, jämfört med sju procent bland männen. Uppgifterna gäller Försvarsmakten som helhet och avser inte särskilt det förband där den nu aktuella händelsen inträffade.

Myndigheten har identifierat värnpliktiga som en riskkategori i arbetet mot ovälkommet beteende. I genomförandeplanen ingår bland annat särskilda åtgärder vid övernattningar och i samband med värnpliktigas fritid.

Försvarsmakten har dessutom en central och oberoende funktion, Utredningsstöd Ovälkommet Beteende (UOB), som ger vägledning, stödjer utredningar och följer upp ärenden om bland annat sexuella trakasserier. Även värnpliktiga kan vända sig direkt till funktionen och har möjlighet att vara anonyma vid kontakten.

I Försvarsmaktens riktlinjer, uppdaterade den 10 augusti 2026, anges att ansvariga chefer har en långtgående skyldighet att utreda och vidta åtgärder så snart de får kännedom om eller misstänker ovälkommet beteende. Åtgärderna kan bland annat omfatta att hålla berörda personer åtskilda under utredningen och att erbjuda stödsamtal genom Försvarshälsan.

Den rättsliga prövningen av mannens agerande fortsätter nu genom åklagare Otto Neppelbergs överklagande till hovrätten.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?