Åklagare lägger ner utredning om Auschwitzportal

AI-genererad illustration

Nyheter

Åklagare lägger ner utredning om Auschwitzportal

Av Sofia NilssonPublicerad: 22 juli 18:223 min

Åklagare Lucas Eriksson har lagt ner förundersökningen om den portal som användes vid en Palestinademonstration i Stockholm den 11 juli 2026. Portalen efterliknade skylten vid Auschwitz, men uttrycket Arbeit macht frei hade ersatts med ordet Gaza. Enligt Lucas Eriksson var kriterierna för att fortsätta utredningen om hets mot folkgrupp inte uppfyllda.

Polisen Viktor Adolphson, känd i sociala medier som YBSödermalm, anmälde skylten sedan han bedömt att det var oklart om den kunde vara brottslig. Även en privatperson gjorde en anmälan. Viktor Adolphson uppger att han som polis är skyldig att agera när han ser något som kan utgöra brott och att anmälan inte grundades på hans personliga åsikter.

Polismyndigheten beslagtog portalen under den inledande utredningen, då ingen person var misstänkt. Efter nedläggningsbeslutet återlämnades skylten, enligt Polismyndighetens presstalesperson Ola Österling. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke bedömde att användningen inte utgjorde hets mot folkgrupp och ifrågasatte samtidigt om polisen hade rättsligt stöd för beslaget.

Viktor Adolphson beskriver reaktionerna efter anmälan som ovanligt hårda. Han har bland annat anklagats för korruption och mötts av krav på att han ska förlora sitt arbete. Enligt Viktor Adolphson är det första gången som en anmälan han gjort har lett till sådana personliga angrepp. Han uppger att han har stöd från både sina chefer och Polismyndigheten.

Viktor Adolphson anser att han utsatts för bisarra överdrifter, påhopp och långtgående anklagelser. Han framhåller samtidigt att åklagares beslut att lägga ner polisiärt initierade förundersökningar är en del av rättssystemets normala funktion. Enligt honom måste polisen ingripa när det finns misstanke om brott, även om yttrande- och demonstrationsfriheten har ett starkt skydd.

Polismyndighetens riktlinjer anger att gränsen för ingripanden är hög när det gäller opinionsyttringar, men att polisen får agera mot brott och ordningsstörningar även under tillståndsgivna sammankomster. Den utvidgade bestämmelsen om hets mot folkgrupp, som trädde i kraft den 1 juli 2024, omfattar bland annat vissa uttryck som förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar folkmord. För straffansvar krävs dock att uttrycket är ägnat att uppmana till våld, hota eller uttrycka missaktning för en skyddad grupp eller person.

Demonstrationen genomfördes till stöd för den frihetsberövade palestinske läkaren och sjukhuschefen Hussam Abu Safiya. Demonstrationsgruppen Palestina Demonstration Stockholm uppgav att manifestationen även krävde att Marwan Barghouti skulle friges och att sjukvårdspersonal i Gaza skulle skyddas. Palestinagruppen som marknadsförde demonstrationen uppgav däremot att organisationen inte deltog i själva arrangemanget.

Demonstrationsdeltagaren Dror Feiler uppgav att portalens budskap var att Förintelsens lärdomar och uttrycket aldrig mer ska omfatta alla människor. Svenska kommittén mot antisemitism gjorde en annan bedömning och ansåg att symboliken instrumentaliserade Förintelsen genom att jämföra Israel med Nazityskland och palestinier med Förintelsens judiska offer.

Amnesty Sverige uppgav att den israeliska militären frihetsberövade Hussam Abu Safiya tillsammans med annan sjukvårdspersonal och patienter vid räden mot Kamal Adwan-sjukhuset den 27 december 2024.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak skriven med ett neutralt och sakligt språk. Den återger sakförhållanden och källors uttalanden på ett tydligt och källbelagt sätt. Laddade ord och värderingar som förekommer är tydligt tillskrivna olika källor, till exempel anklagelser mot Viktor Adolphson eller tolkningar av symboliken i portalen, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Journalisten undviker egna värderingar, slutsatser eller spekulationer. Några formuleringar som "beskriver reaktionerna som ovanligt hårda" och "anser att han utsatts för bisarra överdrifter" är återgivna uppgifter från intervjupersonen och inte journalistens egna ord. Ett litet avdrag görs då formuleringen "känd i sociala medier som YBSödermalm" skulle kunna ses som en beskrivande etikett som kan sätta en viss färg på personen, men detta är marginellt och påverkar inte artikeln som helhet i större omfattning. Sammantaget bedöms språkbehandlingen som mycket neutral och saklig.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
50%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten då den presenterar flera perspektiv från både myndigheter och civilsamhälle på ett balanserat sätt utan att ta ställning. Den framhåller vikten av rättssystemets normala funktion och yttrandefrihet men lyfter också kritik och konflikt i frågan. Den politiska problematiken kopplas till lag, ordning och rättsprocesser snarare än ideologiska värderingar, vilket tydligast sammanfaller med en pragmatisk mittenorientering.

Rubrik och framing:
Artikeln beskriver avslutandet av en rättslig utredning kring en kontroversiell demonstration där en portal med koppling till Auschwitz-ikonografi användes. Polis och åklagare framställs som ansvariga aktörer som agerar inom rättssystemets ramar, medan demonstranter och vissa grupper ses som offer för kritik och påhopp.

Språk och ton:
Språket är återgivande av aktörers egna uttalanden utan värdeladdade ord som förstärker eller förminskar. Polisen och åklagaren ges utrymme att förklara sina resonemang och bemöta kritik, medan demonstranterna får framföra sina perspektiv. Språket varken fördömer eller försvarar explicit något aktörs handlingar.

Källbalans:
Artikeln ger utrymme åt polisen, åklagare, experter på yttrandefrihet, demonstranter och organisationer som Svenska kommittén mot antisemitism och Amnesty. Både rättsväsendets och civilsamhällets röster finns med, dock saknas tydliga röster från högerpolitiska grupper eller starka kritiker av demonstrationen från andra politiska håll.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln lämnar bort mer detaljerad bakgrund om den politiska konflikten som demonstrationen refererar till samt mer utförlig debatt om yttrandefrihet kontra hatbrott. Alternativa rättsliga bedömningar eller starkare kritik från säkerhetspolitisk eller högerorienterad horisont saknas, vilket skulle kunna ge en mer nyanserad bild av frågans komplexitet.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.