AI-bluff inom SVT fick tre nyhetsredaktioner att publicera falska djurfilmer

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

AI-bluff inom SVT fick tre nyhetsredaktioner att publicera falska djurfilmer

Av Redaktionen•Publicerad: 6 nov 16:30•4 min

Tre av SVT:s regionala nyhetsredaktioner publicerade eller hanterade filmer med påstådda observationer av vilda djur som senare visade sig vara skapade med artificiell intelligens. Bakom materialet stod ett produktionsteam inom SVT som genomförde ett experiment för att undersöka hur väl organisationen kunde upptäcka AI-genererat innehåll.

Händelserna inträffade torsdagen den 5 november 2026. SVT Nyheter Gävleborg fick en film som påstods visa en järv på gamla kyrkogården i Boulognerskogen i Gävle. Samtidigt skickades en film med en utter i centrala Västerås till SVT Nyheter Västmanland och en inspelning av ett påstått lodjur i en villaträdgård utanför Ystad till SVT Nyheter Skåne.

Redaktionerna hade kontakt med avsändaren genom både telefonsamtal och video. Personen bedömdes som trovärdig. I Gävleborg kontaktade journalisterna dessutom viltexperter vid Länsstyrelsen för att undersöka om en järv skulle kunna förekomma i centrala Gävle. Experterna svarade att observationen inte var utesluten eftersom det finns en järvpopulation i området.

SVT Nyheter Gävleborg publicerade artikeln om järven den 5 november klockan 17.24. Efter att det framkommit att samma avsändare hade skickat liknande filmer till andra redaktioner togs materialet bort. Meddelandet om avpubliceringen uppdaterades klockan 19.01 samma kväll.

Även de andra regionala redaktionerna drog tillbaka sina publiceringar. SVT Nyheter Skåne lade ut artikeln om lodjuret klockan 17.06 och uppdaterade den klockan 17.35 med uppgifter om misstänkt AI-genererat filmmaterial. Göran Eklund, ansvarig utgivare för SVT Nyheter Skåne, uppgav att filmen hade legat publicerad i omkring två timmar innan den avlägsnades.

I Västmanland publicerades artikeln om uttern klockan 17.45. Redan klockan 17.47 uppdaterades redaktionens meddelande om att materialet hade tagits bort. Mattias Rapp var ansvarig utgivare för SVT Nyheter Västmanland.

När redaktionerna började undersöka filmernas ursprung framkom att materialet ingick i en pågående dokumentärproduktion inom SVT. Forskaren och programledaren Gustav Almqvist genomför tillsammans med sitt team experiment som ska pröva det svenska samhällets beredskap inför olika påfrestningar.

Enligt Gustav Almqvist handlar det aktuella experimentet om samhällets förmåga att hantera risker kopplade till artificiell intelligens. Han berättade att hans produktionsteam hade fått i uppdrag att testa SVT:s kontrollrutiner under torsdagen.

Joanna Wågström, redaktionschef och ansvarig utgivare för SVT Nyheter Gävleborg, medger att redaktionen brustit i sin hantering av materialet. Hon ser allvarligt på att de falska filmerna kunde passera redaktionernas kontroller och anser att arbetsmetoderna behöver granskas för att förhindra liknande händelser.

Även Göran Eklund har meddelat att SVT Nyheter Skåne ska diskutera det inträffade internt och undersöka hur risken för motsvarande misstag kan minskas.

SVT har sedan tidigare fastställda riktlinjer för användningen av artificiell intelligens. I februari 2026 redogjorde företagets programområde Fiktion och Barn för en AI-policy som förbjuder användning av tekniken på sätt som kan skada verksamhetens trovärdighet eller publikens förtroende. Policyn betonar också att AI-genererat material som används journalistiskt ska märkas tydligt och inte utformas så att publiken vilseleds.

I december 2024 beskrev SVT:s nyhets- och sportdirektör Anna Careborg hur företaget arbetar med en särskild verifieringsdesk. Dess uppgift är att kontrollera trovärdigheten hos digitala uppgifter och bilder. Verksamheten presenterades som en del av arbetet mot desinformation och vilseledande innehåll framställt med AI.

Mediemyndigheten framhåller i sin Medieguide att det journalistiska ansvaret ligger kvar hos publicisten och den ansvarige utgivaren även när material har producerats med artificiell intelligens. Vilken teknik som används förändrar inte det redaktionella ansvaret.

SVT:s publicistiska principer anger att nyhetsrapporteringen ska vara saklig och opartisk samt bygga på uppgifter som är sanna och relevanta. Vid nyhetshändelser där samtliga omständigheter ännu inte har kunnat kontrolleras ska redaktionerna tydligt redovisa vad som är känt och vad som fortfarande är osäkert.

Händelsen med de tre djurfilmerna blev offentlig den 6 november 2026. SVT Nyheter Gävleborg publicerade då sin redogörelse klockan 16.20.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är i stort saklig och neutral i ton. Den presenterar händelserna i en konsekvent kronologi och bygger mycket av informationen på tydliga källhänvisningar och uttalanden från namngivna aktörer. Redaktionens bedömningar och åtgärder nämns som sådana och anges som uppgifter från källor eller uppgifter om vad som sagts, inte som journalistens egna slutsatser. Det finns få eller inga egna värderande eller emotionella formuleringar. Rubriken innehåller ett starkt ordval (AI-bluff), men huvudtexten förlitar sig på källor och officiell kommunikation och redaktionernas egna uttalanden, vilket minskar risken för genomgående vinkling i texten. Artikeln uppvisar alltså hög oberoendegrad i språkbehandling, även om ett extra laddat ord i rubriken kan uppfattas som något mer dramatiserande.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar behovet av tekniska och organisatoriska kontroller, ansvar och transparens inom en offentlig medieorganisation samt framhäver befintliga policyer och en verifieringsdesk. Denna fokus på institutionsbaserade och pragmatiska lösningar samt betoning på saklighet och trovärdighet är karaktäristiskt för en mittenorienterad ståndpunkt, snarare än en tydlig vänster- eller högerposition. Bristen på externa kritiska perspektiv och bredare samhällsdebatt bidrar till att artikeln gynnar mitten.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar redaktionell kontroll och tekniska åtgärder för att hantera AI-genererat innehåll och framhäver interna misstag som behov av förbättrad verifiering och policyer.

Språk och ton:
Kritisk mot redaktionell hantering men betonar nödvändiga åtgärder och ansvarstagande insatser.

Källbalans:
Stort fokus på SVT-anställda och projektets forskare; begränsat utrymme för oberoende kritiker eller externa röster.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas, såsom bredare samhällsdebatt om AI i medier, etiska överväganden kring att genomföra tester, samt fler externa granskningar eller kritiska röster.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.