AfD-valseger väcker starka reaktioner i Sachsen-Anhalt

AfD blev klart största parti i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt den 6 september 2026 med 43,8 procent av rösterna. Landeswahlleitung redovisade ett valdeltagande på 77,8 procent, jämfört med 60,3 procent 2021. Delstaten var indelad i 41 valkretsar. Det preliminära mandatresultatet gav AfD 39 av parlamentets 83 mandat, tre mandat från egen majoritet. AfD blev samtidigt största parti i samtliga 218 kommuner i Sachsen-Anhalt.

Valframgången har utlöst tydligt skilda reaktioner bland invånare i delstatshuvudstaden Magdeburg, där AfD:s stöd är lägre än utanför staden. Ludwig Böckle, 90, som bor i Magdeburg, säger att han är nöjd med resultatet och anser att en förändring behövs. Han uppger att han själv har utsatts för två överfall. Sven, 55, som inte vill uppge sitt efternamn, beskriver också resultatet som positivt och säger att han länge har väntat på politiska förändringar samt hoppas att AfD genomför sina planer.

David Wende, 20, arbetar i Magdeburg men bor i Niedersachsen i västra Tyskland. Han uppger att flera av hans vänner har röstat på AfD och att han själv har övervägt partiet. Samtidigt säger David Wende att han förstår väljarnas önskan om förändring men är osäker på om AfD är lösningen.

Bland flera kvinnor i Magdeburg är reaktionerna mer negativa. Anna, 25, arbetar som polis, vill inte uppge sitt efternamn och vill inte medverka på bild. Hon säger att hon hade velat se ett annat valresultat och anser att ett högerextremt parti är särskilt problematiskt för kvinnor. Anna är född och uppvuxen i Sachsen-Anhalt men överväger att flytta om utvecklingen fortsätter.

Mady Hansmann, 40, har en 15-årig dotter och väntar ytterligare ett barn. Hon säger att hon är chockad över AfD:s starka resultat och är särskilt orolig för partiets planer inom skola och barnomsorg. Mady Hansmann uppger att förändringar inom utbildningssystemet kan få henne att lämna Sachsen-Anhalt. Hon säger samtidigt att hon förstår att det finns ett missnöje bland väljarna, men har svårt att förstå stödet för ett högernationalistiskt parti med hänvisning till Tysklands historia.

Brunhild Schulz, 66, säger att hon har läst AfD:s valprogram och är chockad över att så många väljare ändå valde partiet. Hon hoppas på ett annat utfall i det kommande valet i Mecklenburg-Vorpommern. Maria, 43, kommer från Ukraina och bor i Magdeburg med sin treåriga dotter. Hon vill inte medverka på bild och säger att hon personligen inte känner sig hotad av AfD:s krav på att ukrainare ska återvända, men reagerar starkt mot partiets Rysslandsvänliga förslag. Maria anser att den politiken skulle göra Europa mer öppet för ryskt inflytande.

AfD:s regeringsprogram offentliggjordes som utkast i januari 2026 och antogs med endast mindre ändringar den 11 april. Inför valet presenterade partiet ett 258 sidor långt program. Där förespråkar AfD ett stopp för vad partiet beskriver som illegal och kulturfrämmande massmigration samt en offensiv för utvisning och återvandring. Partiet anser också att ukrainare inte ska betraktas som krigsflyktingar och att människor som behöver lämna östra Ukraina i stället ska kunna bosätta sig i västra delen av landet och lämna Tyskland.

Inom utbildningspolitiken vill AfD lägga större tyngd vid 1800-talet och lyfter Otto von Bismarcks enande av Tyskland som en möjlig inspirationskälla. Partiet vill även stärka möjligheten att läsa ryska och genomföra skolutbyten med Ryssland. AfD beskriver de etablerade partiernas politik som onödigt Rysslandsfientlig och anser att sanktionerna mot Ryssland hämmar handeln i Sachsen-Anhalt. I programmet föreslås därför att sanktioner mot bland annat Ryssland, Belarus och Iran tas bort. Kriget i Ukraina benämns i programmet med det tyska ordet Auseinandersetzung, som kan översättas ungefär som konflikt eller dispyt.

På energiområdet beskriver AfD vind- och solkraft som opålitliga och som ett ingrepp i landskapsbilden. Partiet vill införa ett tillfälligt totalstopp för ny vindkraft i Sachsen-Anhalt och motsätter sig solenergianläggningar i vad partiet kallar tyska kulturlandskap, samtidigt som solpaneler exempelvis på tak kan tillåtas. AfD betraktar Tysklands Energiewende som misslyckad, vill behålla brunkol som energikälla och förespråkar en återgång till kärnkraft.

Sachsen-Anhalts författningsskydd har sedan 2023 klassificerat AfD:s delstatsorganisation som en säkerställd högerextremistisk strävan enligt delstatens författningsskyddslag. Myndigheten uppgav i sin rapport för 2025 att medlemsantalet ökade från 2 580 till 3 500 på ett år och att organisationen sedan 2023 haft årliga medlemsökningar på omkring 30–40 procent.

Efter valet presenterade AfD:s toppkandidat Ulrich Siegmund en tiopunktsplan för de första 100 dagarna. Den omfattar bland annat fler platser för personer som ska utvisas, arbetsplikt för asylsökande och ett initiativ för att Sachsen-Anhalt ska lämna det tyska avtalet om public service-avgiften. CDU-ledaren och förbundskanslern Friedrich Merz avvisade efter valet ett samarbete mellan CDU och AfD.

BSW:s toppkandidat Thomas Schulze sade efter valet att partiet är berett att samtala med samtliga partier, även AfD. BSW:s förbundsordförande Amira Mohamed Ali sade den 8 september att partiet fortfarande förespråkar en partipolitiskt obunden ministerpresident och hänvisade till att ingen sida ensam har majoritet. I de två första omröstningarna om ministerpresident krävs stöd från en majoritet av samtliga ledamöter i Sachsen-Anhalts parlament. Vid en tredje omröstning räcker en majoritet av de avgivna rösterna. Den som väljs till ministerpresident behöver inte själv vara ledamot av delstatsparlamentet.