Abdul El-Sayed går vidare till avgörande senatsval

Abdul El-Sayed vann Demokraternas primärval till USA:s senat i Michigan och möter republikanen Mike Rogers i det ordinarie valet den 3 november. Den 41-årige läkaren och tidigare ansvarige inom den offentliga hälsovården i Detroitområdet fick 741 760 röster, motsvarande 48,5 procent. Haley Stevens fick 726 658 röster, 47,5 procent. Mallory McMorrow, som hade lämnat den aktiva kampanjen men stod kvar på valsedeln, fick 61 311 röster, eller 4,0 procent.

Valet gäller den plats som blir ledig när den demokratiske senatorn Gary Peters lämnar senaten efter att hans mandatperiod löper ut i januari 2027. Michigan Department of State anger att förtidsröstningen på plats pågår mellan den 24 oktober och den 1 november. Cook Political Report klassade den 20 augusti valet som Toss Up, vilket betyder att både Demokraterna och Republikanerna bedöms ha en realistisk möjlighet att vinna.

El-Sayed gick in i slutskedet av primärvalet med betydligt mindre externt ekonomiskt stöd än Stevens. AdImpact redovisade att externa super-PAC-grupper hade bokat tv-reklam för 26,9 miljoner dollar till stöd för Stevens mellan den 1 juli och den 4 augusti. Motsvarande summa för grupper som stödde El-Sayed var 2,1 miljoner dollar. Grupper som motsatte sig El-Sayed lade sammanlagt mer än 60 miljoner dollar under primärvalet.

Federal Election Commission redovisade samtidigt att El-Sayeds egen kampanjkommitté hade samlat in omkring 14,51 miljoner dollar och spenderat cirka 11,96 miljoner dollar från början av 2025 till den 15 juli 2026. Stevens kampanj hade mellan den 22 april 2025 och den 15 juli 2026 tagit in cirka 11,88 miljoner dollar och spenderat omkring 9,09 miljoner dollar. En stor del av Stevens ekonomiska övertag i slutskedet kom därmed från externa grupper.

El-Sayeds kampanj byggde också upp en omfattande organisation. Under primärvalet besökte kampanjen 110 städer, höll fler än 500 kampanjevenemang och samlade omkring 12 000 frivilliga. El-Sayed hade dessutom en betydligt större närvaro i sociala medier än Stevens och hade omkring hundra gånger fler följare på Instagram. Den svenska artisten Zara Larsson uttryckte under sommaren sitt stöd för ett filmklipp där El-Sayed talade om sjukvård.

El-Sayed drev frågor om sjukvårdsreformer, hushållens ekonomi och ett stopp för USA:s stöd till Israel. Han profilerade sig också som en tydlig motståndare till president Donald Trump. El-Sayed har sagt att han inte är medlem i Democratic Socialists of America och beskriver sig själv som kapitalist, samtidigt som han argumenterar för regleringar mot företagskoncentration och monopol.

United Auto Workers meddelade den 5 juni att fackförbundet stödjer El-Sayed och lyfte bland annat hans stöd för Medicare for All och ett förbud mot företags återköp av egna aktier. Bland andra politiska och organisatoriska stöd finns Bernie Sanders, Alexandria Ocasio-Cortez, Chris Van Hollen, Rashida Tlaib, Pramila Jayapal, Ro Khanna, National Nurses United och Working Families Party.

Efter primärvalet gick Donald Trump till hårt angrepp mot El-Sayed och beskrev honom som galning och kommunist. Trump anklagade även El-Sayed för att hata judar och Israel och betonade upprepade gånger hans namn. Republikanska reklaminslag började samtidigt använda kandidatens fullständiga namn, Abdulrahman Mohamed El-Sayed.

El-Sayed svarade att hans namn inte är orsaken till höga bensinpriser, krig, kostnader för sjukvård, hyror eller försäkringar. Han sade att problemen i stället beror på motståndarnas politiska idéer och anklagade bland annat Mike Rogers för att utnyttja det politiska systemet för egen vinning. El-Sayed sade också att han såg fram emot att möta den politik som han anser skadar landet.

Mike Rogers har i sin tur beskrivit utvecklingen inom Demokraterna i Michigan som en kraftig vänsterförskjutning. Han har använt Alexandria Ocasio-Cortez och Bernie Sanders som exempel och beskrivit situationen som politiskt vansinne. Rogers är Republikanernas kandidat i senatsvalet mot El-Sayed.

Senatsvalet i Michigan är en del av kampen om kontrollen över kongressen under de två sista åren av Donald Trumps mandatperiod. Av senatens 100 platser står en tredjedel på spel i mellanårsvalet. Demokraterna har 47 platser när oberoende senatorer som röstar med partiet räknas in, medan Republikanerna har 53. Demokraterna behöver vinna fyra nya platser utan att samtidigt förlora någon av de mandat som partiet redan kontrollerar för att nå majoritet.

Michigan har samtidigt en ovanlig politisk historik. Donald Trump vann delstaten i presidentvalen 2016 och 2024, men ingen republikansk kandidat från Michigan har vunnit en plats i USA:s senat sedan 1994.

Primärvalet har också aktualiserat Demokraternas återkommande diskussion om mittenorienterade kandidater jämfört med kandidater längre till vänster. El-Sayed såg inför valet ut att kunna vinna tydligt, men resultatet mot den mer mittenorienterade Stevens blev jämnt. Stevens hade stöd från delar av partiets etablerade struktur.

El-Sayeds förslag inom sjukvården skulle göra systemet mer offentligt finansierat och mindre beroende av privata sjukförsäkringar. I en väljarundersökning uppgav omkring en av tio demokratiska väljare i Michigan att de var extremt oroliga för att El-Sayed är för extrem. Omkring en av tolv uppgav att de tänkte rösta på Mike Rogers i det ordinarie valet.

Statsvetaren Peter Trumbore vid Oakland University har sagt att El-Sayed har en särskild utmaning bland svarta demokratiska väljare i Michigan, där Haley Stevens presterade starkt i primärvalet. Peter Trumbore bedömde också att El-Sayed behöver arbeta för stöd bland judiska väljare, som är en viktig del av Demokraternas väljarbas i delstaten.

Michigans justitieminister Dana Nessel, som är demokrat och judisk, meddelade redan den 30 juli att hon inte avsåg att delta vid Demokraternas nomineringskonvent. Dana Nessel uppgav att hon var orolig för trakasserier och antisemitism och inte kände sig trygg vid arrangemanget. Omkring 200 rabbiner och andra judiska personer i Michigan lämnade senare en skrivelse till delstatens demokratiska partiledning med krav på åtgärder för judiska delegaters säkerhet inför konventet den 29 augusti.

Frågan om Israel har också blivit politiskt känslig på den republikanska sidan. Allierade till Mike Rogers har bett AIPAC att inte offentligt stödja hans kampanj, trots Rogers stöd för Israel, eftersom de bedömde att en synlig koppling till organisationen kunde bli en belastning i valet.