80 procent godkända på Sveriges första medborgarskapsprov

Omkring åtta av tio deltagare klarade Sveriges första medborgarskapsprov i samhällskunskap. Totalt genomförde 875 personer provet i Älvsjö i södra Stockholm den 15 augusti 2026. Resultaten blev klara drygt två månader senare och samtliga deltagare skulle ha fått sina besked under torsdagsförmiddagen den 22 oktober.

För att bli godkjänd krävdes minst 28 av 40 poäng. Göteborgs universitet, som ansvarade för att utveckla samhällskunskapsdelen, hade föreslagit poänggränsen. Universitets- och högskolerådet bedömer att det första provet uppfyllde de kvalitetskrav som ställs för att kunna användas vid prövning av medborgarskapsansökningar.

Andreas Sandberg, programansvarig för medborgarskapsprovet vid Universitets- och högskolerådet, förklarar att den långa väntan på resultaten berodde på att myndigheten behövde granska och analysera provets utformning och bedömning. Han framhåller att arbetet har varit inriktat på att säkerställa en rättssäker och likvärdig prövning.

Andreas Sandberg vill inte värdera deltagarnas prestationer, men beskriver utfallet som bra utifrån det underlag som provkonstruktörerna har presenterat. Det genomförda provet var ett så kallat utprövningsprov och hade inte tidigare använts.

Universitets- och högskolerådet meddelar att deltagarnas resultat överförs automatiskt till Migrationsverket, som fortsätter handläggningen av medborgarskapsansökningarna. Den som har skrivit provet behöver därför inte själv lämna in resultatet till myndigheten.

Personer som inte fått godkänt kan få ytterligare möjlighet att visa sina kunskaper. Universitets- och högskolerådet hänvisar dessa deltagare till Migrationsverket för besked om deras ärenden. Inför ett nytt provtillfälle krävs en ny anmälan.

Det är också Migrationsverket som bestämmer vilka sökande som ska genomföra provet. För att kunna anmäla sig måste personen först ha fått ett individuellt anvisningsbrev från myndigheten. Därefter kan ett användarkonto registreras med BankID, Freja eID eller en personlig kod som finns i brevet.

Nästa tillfälle för medborgarskapsprovet i samhällskunskap planeras till våren 2027. Regeringen har genom förordning 2026:451 beslutat att avgiften för prov som genomförs från och med 2027 ska vara 2 000 kronor. Undantag gäller för statslösa personer som har beviljats flyktingstatus eller fått resedokument utfärdade av en svensk myndighet.

Provet genomförs på svenska och besvaras på papper. Det omfattar 60 flervalsfrågor med fyra svarsalternativ per fråga, varav ett är korrekt. Kunskapsnivån motsvarar årskurs nio.

Regeringen har fastställt elva övergripande kunskapsområden. Frågorna kan bland annat behandla Sveriges historia, demokratiska institutioner, rättssystemet, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Även religionsfrihet, mediernas roll och internationellt samarbete ingår.

Universitets- och högskolerådet har offentliggjort fem exempel på frågor. Dessa behandlar bland annat vilka uppgifter den offentliga sektorn ansvarar för, vem som är Sveriges statschef och vilken betydelse landets naturresurser har för ekonomin.

Kraven på kunskaper i svenska språket och det svenska samhället infördes den 6 juni 2026 som en del av de skärpta villkoren för svenskt medborgarskap. Migrationsverket anger att kunskapskraven omfattar sökande mellan 16 och 66 år.

Särskilda undantag finns bland annat för statslösa personer som är födda i Sverige och ännu inte fyllt 21 år. Även nordiska medborgare som förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan omfattas av särskilda undantagsregler.

Kunskaper i samhällskunskap kan också styrkas på andra sätt än genom medborgarskapsprovet. Ett godkänt betyg i ämnet från grundskolan är ett av alternativen.

Migrationsverket anger att språkkravet motsvarar nivå B1 för läs- och hörförståelse samt nivå A2 för muntlig och skriftlig färdighet enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk.

För sökande som saknar exempelvis betyg från svenska för invandrare, SFI, finns möjlighet att styrka språkkunskaperna genom ett godkänt TISUS-test eller ett annat motsvarande prov i svenska.

Utvecklingen av ett särskilt medborgarskapsprov i svenska har däremot försenats. Regeringen beslutade den 5 februari 2026 att dela upp arbetet med medborgarskapsprovet i tre steg i stället för två. Det andra steget gäller läs- och hörförståelse på svenska, medan det tredje omfattar skriftlig och muntlig språkfärdighet.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm meddelade i februari att Stockholms universitet behövde mer tid för utvecklingsarbetet. Regeringen förlängde då tidsramen och angav den 1 oktober 2027 som den dåvarande senaste tidpunkten för genomförandet av provet i läs- och hörförståelse.

I början av oktober meddelade Universitets- och högskolerådet att inte heller den tidsplanen bedömdes som möjlig att hålla. I myndighetens slutredovisning framgår att Stockholms universitet inte anser sig kunna färdigställa och kvalitetssäkra provet till oktober 2027.

Universitets- och högskolerådet har därför begärt att regeringen senarelägger införandet av språkprovet till hösten 2029. Myndigheten anser dessutom att provet bör genomföras digitalt redan från början.

Andreas Sandberg meddelar att Universitets- och högskolerådet ännu inte har fått något besked från det ansvariga departementet om begäran att skjuta upp språkprovet.

Göteborgs universitet och Stockholms universitet har samtidigt fått regeringens uppdrag att redovisa arbetet med provutvecklingen i sina årsredovisningar för 2026, 2027 och 2028.

Under 2026 granskade riksdagens konstitutionsutskott även beredningen av uppdraget att utveckla medborgarskapsprovet. Granskningen omfattade migrationsminister Johan Forssells agerande och behandlade bland annat invändningar från Stockholms universitet och Göteborgs universitet mot de korta tidsfristerna.

Stockholms stad har förtydligat att kommunal vuxenutbildning inte ansvarar för medborgarskapsprovets bokning, genomförande eller bedömning. Kommunernas uppdrag inom SFI och komvux är oförändrade, medan samhällsorientering för nyanlända bedrivs separat.

De skärpta medborgarskapsreglerna omfattar även ekonomiska villkor. Migrationsverket anger att den sökande ska uppfylla ett försörjningskrav på minst tre inkomstbasbelopp per år, vilket motsvarar omkring 20 000 kronor i månaden före skatt.

Normalt får den som ansöker inte heller ha tagit emot försörjningsstöd under mer än sammanlagt sex månader under de senaste tre åren. Dessa villkor prövas av Migrationsverket tillsammans med övriga krav i medborgarskapsärendet.