74 anmälningar efter tre veckor med ny våldslag

Polisen har tagit emot 74 anmälningar om psykiskt våld sedan den nya lagen trädde i kraft den 1 juli. Polisen uppgav att 13 av anmälningarna registrerades i polisregion Väst. Brottsförebyggande rådet har infört tio särskilda brottskoder, nummer 9552–9561, för registreringen av de nya brotten.

Bestämmelsen finns enligt Åklagarmyndigheten i 4 kap. 7 b § brottsbalken. Den omfattar den som upprepade gånger kränker eller skadar en annan person genom exempelvis hot, tvång, kontroll eller övervakning. Gärningarna ska tillsammans ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år.

Magnus Ulväng, professor i straffrätt, beskriver lagens konstruktion som svårbedömd eftersom flera handlingar som var för sig inte behöver vara brottsliga kan läggas samman. Enligt Magnus Ulväng blir det domstolarnas uppgift att avgöra vilka beteenden en person ska anses behöva tåla och var gränsen för straffansvar går.

Lagen gäller inte enbart våld i nära relationer. Den kan också tillämpas på handlingar inom bland annat arbetslivet och värnplikten. Magnus Ulväng uppgav att återkommande mobbning och gaslighting kan omfattas när beteendet ingår i ett mönster av kränkningar som är ägnat att allvarligt skada en persons självkänsla.

Regeringen angav att bestämmelsen även kan omfatta ekonomiskt våld, tvång att bära religiös klädsel samt omvändelseförsök som genomförs med hot eller tvång. Ekonomiskt våld kan bland annat bestå i att kontrollera en persons bankkonton, hindra personen från att arbeta eller ta lån i personens namn. Andra handlingar kan vara återkommande förödmjukelser, förolämpningar, hot, tvång och begränsningar av personens handlingsfrihet.

Det finns inget fastställt krav på hur länge beteendet ska ha pågått. Fler än två gärningar under en viss period kan enligt Magnus Ulväng betraktas som upprepade, men avståndet mellan händelserna får inte vara alltför kort eller långt. Riksdagen beslutade samtidigt att varaktig otillbörlig övervakning kan utgöra psykiskt våld även utan det vanliga kravet på upprepade kränkningar, om övervakningen varit ägnad att allvarligt skada den utsattas självkänsla.

Åklagarmyndigheten har klargjort att ett åtal måste ange vilka kränkande gärningar som påstås och beskriva hur de tillsammans utgör det upprepade handlingsmönster som bestämmelsen kräver. Magnus Ulväng framhöll att domstolarna måste bedöma vilka handlingar som typiskt sett är tillräckliga för att allvarligt skada en människas självkänsla.

Till skillnad från tidigare möjligheter att döma för misshandel genom psykiskt lidande kräver den nya bestämmelsen inte att trakasserierna har orsakat en påvisbar fysisk sjukdom. Det behöver inte heller bevisas att den utsatta personen faktiskt har brutits ned. Bedömningen gäller i stället om beteendet normalt sett varit ägnat att orsaka en allvarlig skada på självkänslan.

Magnus Ulväng uppgav att lagen medför betydande gränsdragningsproblem och att åklagare och domstolar kommer att behöva utveckla normen för vilka beteenden som är tillräckligt allvarliga. Han ville inte bedöma om lagen är nödvändig eller skapar fler problem, men framhöll att psykiskt våld är ett begripligt område att uppmärksamma och att straffansvar kräver noggranna bedömningar av hur klandervärt beteendet är.

Riksdagen beslutade även att psykiskt våld ska kunna ingå i bedömningen av barnfridsbrott, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck. Regeringen och Brottsförebyggande rådet bedömde att bestämmelsen kan öka möjligheterna att ingripa mot hedersrelaterat förtryck genom att bättre fånga återkommande handlingar som tillsammans begränsar och bryter ned en person.

Brottsförebyggande rådet konstaterade före lagändringen att psykiskt våld var den vanligaste formen av våld i nära relationer, men samtidigt den form som polisanmäldes i lägst utsträckning. Justitieutskottet uppgav att riksdagen antog regeringens proposition och avslog samtliga motionsyrkanden i ärendet. Regeringen bedömde att ändringen inte krävde några särskilda övergångsbestämmelser.

Lagrådet granskade lagförslaget den 19 december 2025 innan regeringen överlämnade propositionen till riksdagen. Domstolsverket hade dessförinnan, den 26 augusti 2025, lämnat ett särskilt remissyttrande om utkastet till lagrådsremiss.