58 orosanmälningar kring migrationsboende där barn vittnar om våld

AI-genererad illustration

Nyheter

58 orosanmälningar kring migrationsboende där barn vittnar om våld

Av Peter Karlsson•Publicerad: 19 okt 20:44•3 min

Socialtjänsten i Burlövs kommun har tagit emot 58 orosanmälningar som rör personer på Migrationsverkets återvändandecenter i Burlöv i Skåne. Anmälningarna inkom mellan 2024 och februari 2026 och gäller till övervägande del barn. Samtidigt beskriver familjer på boendet en vardag där barn bevittnar våld och kommer i kontakt med droger.

Burlövs kommuns socialchef Maria Zinatbakhsh Popoola redovisade i mars 2026 att socialtjänsten hade beslutat att inleda utredningar i 25 av de 58 anmälda fallen. Hon uppgav att ärendena bland annat handlade om barnmisshandel, våld i nära relationer, hedersproblematik och frånvaro från skolan.

På återvändandecentret vistas för närvarande omkring 100 personer som fått avslag på sina asylansökningar. Ungefär en tredjedel av de boende är barn. Flera familjer har beskrivit otrygghet och berättat att barnen bevittnar våld och möter okända vuxna med psykisk ohälsa. Det förekommer även uppgifter om droger på anläggningen.

En pappa som har bott på centret tillsammans med sin fru och deras fyra barn under tio månader liknar förhållandena vid ett fängelse utan låsta dörrar. Han berättar också att familjens tonårsson har fått försämrade skolresultat sedan de flyttade till boendet.

Barnens möjligheter till lek och gemenskap är begränsade. Utomhus finns en asfalterad yta belägen mellan en motorväg och en bensinstation. Även inne i byggnaden är utrymmena för sociala aktiviteter få.

Burlövs kommun framförde redan den 11 februari 2025 invändningar mot Migrationsverkets planer på att använda det tidigare Arlöv Park Hotell som ankomst- och återvändandecenter. Kommunen bedömde att byggnadens utformning inte medgav någon tydlig uppdelning mellan barnfamiljer och ensamstående personer.

Kommundirektören Fredrik Löfqvist framhöll samtidigt att etableringen ställde krav på kommunens verksamheter. Skolan behövde kunna ta emot både nyanlända barn och barn som befann sig i en återvändandeprocess utan att den ordinarie undervisningen påverkades. Kommunen lyfte även behovet av fler jourplaceringar och insatser från socialtjänsten.

Frågan har också behandlats i Sveriges riksdag. Under riksmötet 2025/26 ställde Socialdemokraternas riksdagsledamot Ola Möller en skriftlig fråga till migrationsminister Johan Forssell från Moderaterna. Ola Möller beskrev hur Burlövs kommun hade behövt avsätta en särskild tjänst för att hantera orosanmälningar kopplade till centret och efterfrågade statligt stöd för kommunernas ökade kostnader.

Trots invändningarna meddelade Migrationsverkets regiondirektör Fredrik Bengtsson den 14 november 2025 att verksamheten i Burlöv inte skulle avvecklas. Han hänvisade till myndighetens regeringsuppdrag att etablera mottagnings- och återvändandecenter och framhöll att Migrationsverket hade bedrivit olika former av boendeverksamhet i kommunen under många år.

Migrationsverkets enhetschef Anders Karlsson har meddelat att bemanningen på centret förstärkts med 16 ytterligare medarbetare i syfte att öka tryggheten. Myndigheten planerar samtidigt att etablera fler liknande center i andra delar av Sverige.

I en redovisning den 27 mars 2026 beskrev Migrationsverket hur mottagnings- och återvändandecenter kan organiseras med separata sektioner för barnfamiljer och andra grupper. Myndigheten redogjorde även för möjligheten att anlita väktare vid behov och för aktiviteter som arrangeras i samarbete med bland andra Röda Korset och Rädda Barnen.

Regeringen gav i april 2026 Migrationsverket ett särskilt uppdrag att stärka säkerheten och tryggheten på myndighetens boenden. Uppdraget omfattar bland annat större personalnärvaro utanför kontorstid, säkerhetsåtgärder och förbättrad boendestandard. Särskild hänsyn ska tas till barns möjligheter att leka, vila och läsa läxor.

För arbetet har regeringen avsatt omkring 155 miljoner kronor under 2026. Från och med 2027 anges finansieringen till cirka 320 miljoner kronor årligen. Migrationsverket ska lämna en första delredovisning senast den 30 december 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 30 december 2027.

Redan i december 2023 fastställde Migrationsverket att barn på återvändandecenter ska ha tillgång till skola och sjukvård på samma villkor som andra barn. Myndigheten angav också att boendemiljön ska tillgodose grundläggande behov av trygghet, fritid, lek och återhämtning.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar mycket hög neutralt språk. Den återger uppgifter och påståenden från olika källor (socialtjänsten, Migrationsverket, kommunens företrädare, riksdag och regering) utan att journalisten själv uttrycka värderingar, slutsatser eller emotionella omdömen. Texten följer händelseförloppet kronologiskt och använder sakliga fakta (antal, datum, beslut, utbildningar av personal, planer). Citat och beskrivningar är tydligt attribuerade till källor, inte till journalisten, och ens uttalade starka uttryck kommer i detta sammanhang ofta som rapporterade påståenden snarare än journalistens egna värderingar. Denna tydliga källstruktur och avsaknad av journalistiskt värderande språk gör att texten upplevs som mycket oberoende och neutral. Potentiell förbättringspunkt är att några meningar beskriver åtgärder eller uppgifter som kommer från källor utan explicit inramning som 'enligt källa', men sammanhanget gör att det fortfarande känns som källornas perspektiv och inte journalisterns egna bedömningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
40%
35%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln domineras av en mitteninriktad (pragmatisk/teknokratisk) syn genom fokus på statliga åtgärder, institutionslösningar och stegvisa förbättringar av trygghet och välfärd för barn i migrationsboenden. Den betonar behovet av säkerhet, utbildning och vård, samt statens fortsatta ansvar och finansiering, utan att driva på för radikala reformer eller avvisande migrationspolitik. Detta ger en balanserad framställning som främjar en central, institutionsfokuserad lösning snarare än en tydlig vänster- eller högerorienterad agenda.

Rubrik och framing:
Framställningen i rubriken och artikeln fokuserar på riskerna och oron kring migrationsboenden till barns utsatthet, samtidigt som den framhäver statliga åtgärder och förbättringsprojekt som svar.

Språk och ton:
Allvarlig och saklig ton med emotionella vittnesmål från en boende och betoning av barnens rättigheter, men utan att artikeln själv tar ställning, i linje med en pragmatisk samhällsframing.

Källbalans:
Dominerande källor är myndigheter och kommunledning (socialtjänst, Migrationsverket, kommunledningen, riksdag); få röster från enskilda boende eller oberoende kritiker.

Utelämnanden och kontext:
Väsentliga perspektiv saknas: kritisk granskning från civilsamhälle eller migrationsexperter; jämförande data från andra center; röster från migrantfamiljer själva i större utsträckning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.