252 efterlysta gripna utomlands efter svenska polisinsatser

Svensk polis har under det senaste året medverkat till att 252 efterlysta personer gripits i fler än 17 länder. Bland de frihetsberövade finns flera personer som bedöms tillhöra de högsta nivåerna inom kriminella nätverk. Insatserna är en del av polisens arbete mot personer som misstänks organisera eller styra brottslighet i Sverige från utlandet.

Anders Wiberg, chef för internationella enheten vid Nationella operativa avdelningen, Noa, framhåller att polisen fortsätter arbetet mot misstänkta brottslingar även när de lämnar Sverige. Han betonar att personer inom den organiserade brottsligheten inte ska kunna känna sig skyddade genom att vistas i andra länder.

Ett av de senaste gripandena genomfördes den 15 oktober 2026 i Berlin. Tysk polis frihetsberövade då en man i 30-årsåldern som beskrivs som en högt prioriterad aktör inom ett kriminellt nätverk i Stockholms län. Mannen misstänks ha fortsatt påverka brottsligheten i Sverige under sin vistelse utomlands. Insatsen genomfördes tillsammans med svensk och rumänsk polis och med stöd av Europol.

Polisinspektör Tobias Cederlund vid grova brott Stockholm syd bekräftar att mannen under flera år bedömts ha haft en tongivande position inom nätverket. Anders Wiberg uppger att omfattande spaningsarbete och brottsanalyser från Europol hade betydelse för att lokalisera honom.

Även i andra europeiska länder har personer med misstänkta kopplingar till organiserade våldsbrott gripits. Europol meddelade den 2 oktober att fem misstänkta organisatörer och rekryterare hade frihetsberövats i Spanien, Marocko och Frankrike under augusti och september. Gripandena genomfördes inom arbetsgruppen OTF GRIMM, som samordnas av Europol och arbetar mot personer som organiserar våldsbrott från utlandet.

I Paris greps den 29 september en man i 25-årsåldern av fransk polis i samarbete med svenska myndigheter. Europol uppger att mannen misstänks för anstiftan till förberedelse till mord. Han hade prioriterats i utredningsarbetet på grund av sin misstänkta medverkan till rekrytering av personer för våldsuppdrag.

Den svenska polisens arbete omfattar ett stort antal personer som bedöms ha kopplingar till organiserad brottslighet. I januari uppgav Anders Wiberg för Sveriges Radio att omkring 40 gängledare fortfarande befann sig utomlands och misstänktes styra grova våldsbrott i Sverige. Han pekade särskilt ut Irak, Förenade arabemiraten, Marocko, Libanon och Turkiet som länder där dessa personer vistades.

Wiberg redovisade samtidigt att omkring 50 svenska gängledare hade gripits utanför Sverige under 2025. Polismyndighetens avsikt var att intensifiera insatserna mot de kvarvarande utlandsbaserade ledarna under 2026.

Redan den 5 augusti visade uppgifter från Polismyndigheten att 188 personer hade gripits utomlands på svenska efterlysningar sedan årets början. Under motsvarande period 2025 var antalet 157. Johan Olsson, chef för Nationella operativa avdelningen, framhöll i SVT Nyheter att långsiktiga kontakter och samarbete med utländska polismyndigheter hade varit viktiga för att öka antalet gripanden.

Polismyndigheten har tidigare bedömt att omkring 800 personer med kopplingar till kriminalitet befann sig utomlands samtidigt som de deltog i brottslig verksamhet i Sverige. Johan Olsson har betonat att nya aktörer fortlöpande tillkommer och att arbetet mot personer som organiserar brott från andra länder därför behöver bedrivas långsiktigt.

Spanien är ett av de länder där flera svenska efterlysningar har lett till gripanden. Den 2 och 3 juli greps två internationellt efterlysta män i Alicante respektive Fuengirola. Mannen som frihetsberövades i Alicante misstänks bland annat för anstiftan till grova vapenbrott i Stockholmsområdet samt allmänfarlig ödeläggelse i Linköping.

Fram till den 9 juli hade 31 personer gripits i Spanien på svenska efterlysningar under 2026. Motsvarande antal året innan var 24. Cajsa Velden, ställföreträdande chef för internationella enheten vid Noa, har lyft fram samarbetet med de spanska myndigheterna som en viktig del av polisens internationella insatser.

En annan omfattande operation genomfördes den 4 mars 2026 inom en svensk narkotikautredning. Fyra personer frihetsberövades i Spanien, misstänkta för bland annat synnerligen grova narkotikabrott och grovt penningtvättsbrott. Den svenska förundersökningen leds av senior åklagare Tove Kullberg vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Målet har beteckningen B 3943-26 vid Södertörns tingsrätt.

Eurojust meddelade den 6 mars att den internationella insatsen sammanlagt hade resulterat i 15 gripanden. Utredningen hade inletts efter att svensk polis beslagtagit två mobiltelefoner. Informationen i telefonerna visade kontakter inom ett omfattande internationellt kriminellt nätverk.

Vid samma operation genomförde myndigheterna i Spanien, Sverige och Thailand omkring 20 husrannsakningar. Eurojust samordnade rättsliga åtgärder mellan länderna, däribland europeiska arresteringsorder, utredningsorder och beslut om att frysa tillgångar.

Polisen använder också administrativa åtgärder mot personer som bedöms ha framträdande roller inom organiserad brottslighet. Under januari till mars 2026 granskade Noa omkring 150 högt prioriterade personer med verksamhet från utlandet. I maj meddelade Polismyndigheten att 15 ärenden hade överlämnats till Migrationsverket och att elva personer därefter fått beslut om återkallelse av sina permanenta svenska uppehållstillstånd.

Resultat från tidigare insatser visar att flera gripna personer också har lagförts i Sverige. I december 2025 redovisade Polismyndigheten att 45 av dem som gripits utomlands fram till november samma år bedömdes ha särskilt stor påverkan på brottsligheten i Sverige.

Av dessa hade sju personer dömts av svenska domstolar till sammanlagt 39,3 års fängelse. Domarna gällde bland annat grova narkotikabrott, vapenbrott och brott med anknytning till planerade mord.

För att lokalisera internationellt efterlysta personer kan polismyndigheter använda Interpols system Red Notice. Interpol beskriver detta som en begäran till polismyndigheter runt om i världen att hitta och tillfälligt gripa efterlysta personer inför utlämning eller ett motsvarande rättsligt förfarande. Organisationen klargör samtidigt att en Red Notice inte är en internationell arresteringsorder. Beslut om gripanden fattas utifrån lagstiftningen i respektive land.

Polismyndighetens internationella arbete omfattar därmed både efterlysningar, gemensamma polisoperationer, spaning och samordning med utländska rättsvårdande myndigheter. Anders Wiberg har framhållit att svenska polisen fortsätter att söka efter personer som misstänks styra brottslighet i Sverige, oavsett var de befinner sig.