217 anhållna efter upploppen i Frankrike – tusentals gripna

Totalt 217 personer har anhållits efter helgens omfattande protester och våldsamma oroligheter i Frankrike. Omkring 2 700 människor greps i samband med händelserna. Justitieminister Gérald Darmanin meddelade den 22 oktober att fler än 1 000 av de gripna hade ställts inför domstol.

Gérald Darmanin uppgav att ungefär hälften av de 217 anhållna inte tidigare hade dömts för brott. De frihetsberövade var huvudsakligen män i åldrarna 18–25 år. Under ett besök utanför en kriminalvårdsanstalt i Fleury-Mérogis, söder om Paris, framhöll justitieministern att åklagare och domare även fattar beslut om frihetsberövande av personer som tidigare varit okända för rättsväsendet.

Rättsväsendets hantering av de misstänkta har påskyndats. Gérald Darmanin beskrev myndigheternas agerande som beslutsamt och har utlovat snabbare rättegångar för personer som misstänks för brott under demonstrationerna. Justitieministern har dessutom uppmanat åklagare att överklaga påföljder som de anser vara alltför lindriga.

Som exempel på rättsprocesserna redovisade Gérald Darmanin domar mot tre tidigare ostraffade män i åldrarna 20–25 år. Männen dömdes till tio månaders fängelse vardera efter att ha deltagit i plundringen av en butik som säljer tv-spel i Lille.

Redan den 19 oktober meddelade justitieministern att myndigheterna hade registrerat 2 331 fall av polisförvar under helgen. Vid den tidpunkten var omkring 70 procent av de frihetsberövade vuxna, och fler än 80 procent blev föremål för rättsliga åtgärder. I Marseille hade 13 personer placerats i häkte.

Paris chefsåklagare Laure Beccuau presenterade den 20 oktober uppgifter om rättsväsendets arbete i huvudstaden. Åklagarmyndigheten i Paris hade då hanterat 557 fall av polisförvar med anknytning till oroligheterna. Mellan 89 och 90 procent av de frihetsberövade var myndiga, medan omkring 300 personer redan hade förts inför domare.

Även en parlamentarisk granskning av händelserna har aktualiserats. Nationalförsamlingens talman Yaël Braun-Pivet meddelade den 18 oktober att hon avsåg att föreslå en undersökningskommission. Den föreslagna granskningen ska omfatta hur våldsamma grupper arbetar, myndigheternas förberedelser och polisens agerande under oroligheterna den 17 oktober.

Frankrikes myndigheter har samtidigt vidtagit ytterligare säkerhetsåtgärder inför de demonstrationer som planeras till helgen den 24 oktober. Inrikesministeriet har presenterat en förstärkt insats med specialförbanden GIGN, RAID och BRI. Helikoptrar, bepansrade fordon från gendarmeriet och vattenkanoner ingår också i beredskapen.

Militär personal inom Operation Sentinelle ska enligt Inrikesministeriet överta vissa bevakningsuppgifter för att poliser och gendarmer ska kunna användas i andra delar av säkerhetsarbetet.

I särskilt berörda stadsområden har myndigheterna infört nattliga utegångsförbud. Restriktioner gäller bland annat kring Place de la République och Les Halles i Paris samt i centrala Lyon. I Lyon omfattar utegångsförbudet timmarna mellan 21.00 och 06.00.

President Emmanuel Macron meddelade den 22 oktober att demonstrationer som inte uppfyller myndigheternas krav kan förbjudas. Han klargjorde samtidigt att tillåtna manifestationer, däribland protester organiserade av fackförbund, ska kunna äga rum. Myndigheterna kan dock ändra demonstrationernas färdvägar för att skydda butiker och andra verksamheter.

Frankrikes nationella polis publicerade den 20 oktober en redogörelse för sina uppgifter i samband med demonstrationerna. Polisens talesperson Agathe Foucault framhöll att demonstrationsfriheten är en grundläggande rättighet. Myndigheten betonade samtidigt sitt ansvar för att skydda människor och ingripa mot våldshandlingar.

De rättsliga processerna efter den gångna helgens oroligheter pågår samtidigt som Frankrike förbereder sig för nya demonstrationer under den kommande helgen.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?