2 400 gripna efter våldsamma protester i Frankrike

Omkring 2 400 personer har gripits efter en helg med omfattande oroligheter i Frankrike. Myndigheterna har registrerat skador på fler än 3 000 butiker, samtidigt som stadshuset i Limoges har drabbats av brand. I Paris har polisen genomfört omfattande säkerhetsinsatser för att förhindra nya våldsamheter.

På måndagskvällen den 19 oktober patrullerade kravallutrustade poliser huvudstaden medan helikoptrar med strålkastare övervakade gatorna. Utbrända bilar och plundrade affärer vittnade om helgens händelser. Avspärrningar hade upprättats kring flera centrala platser där demonstranter tidigare samlats.

Paris polisprefektur meddelade att demonstrationer och andra offentliga sammankomster förbjöds från klockan 20.00 i områdena kring Place de la République och Les Halles. Klockan 23.00 började ett utegångsförbud gälla på samma platser. Restriktionerna skulle upphöra klockan 06.00 tisdagen den 20 oktober.

Vid Place de la République tömdes torget på människor när utegångsförbudet trädde i kraft. Bakom polisens avspärrningar fanns 17-årige Louay, som beskrev demonstrationerna som en reaktion på Frankrikes ekonomiska och politiska situation.

Louay anser att regeringens nedskärningar inom skolan och försök att minska budgetunderskottet har skapat ett omfattande missnöje. Han kopplar även protesterna till ökade levnadskostnader och en upplevd ökning av rasismen i samband med den ekonomiska nedgången. Han framhåller att ungdomarna inte ska hållas ansvariga för landets ekonomiska problem och anser att demonstranterna företräder hela Frankrike.

Trots att han motsätter sig bilbränder försvarar Louay våldsamheterna som en del av protesterna. Han menar att oskyldiga människor historiskt har drabbats under revolutioner och att genomgripande förändringar har varit nödvändiga för att få makthavare att reagera.

19-åriga Mathieu Thill besköts med tårgasgranater när han promenerade genom Republikens torg under den stökiga lördagskvällen. Nu är han tillbaka för att protestera mot de höga levnadskostnaderna.

– Jag tror att alla franska människor måste respekteras av regeringen och inte bli skrämda av polisen med vapen, knivar och allt, säger han.

– Vi gör ingenting. Vi bara manifesterar och protesterar.

34-åriga Daniela Sanchez säger att hon var rädd för att ta sig till torget under lördagen. – Vi såg mycket våld från polisen. Jag var inte säker på hur det skulle vara att var här. Men det var viktigt för mig att gå ut och protestera.

Vad är folk mest arga på? – Det började med gymnasieskolorna, men även pengar och sjukhus, eftersom det är så väldigt dyrt i Frankrike. I slutänden handlar det om värdighet för människor som bor här.

Tror du att situationen kommer att eskalera ytterligare? – Det väntar fler demonstrationer i november. Om inte svaret från regeringen är tillräckligt tror jag att det blir så.

Stiliga kostymbyxor med vida ben

Mysig mönsterstickad tröja

Tidlösa boots från Blundstone

Curlingboots från Shepherd

Vinterkängor med infällbara broddar

Klassisk och snygg oljerock från Barbour

Vind- och vattentät jacka från Swazi

Gosig jacka från Röhnisch

Vattentäta boots från Tretorn

Värmande linerjacka i dun

Snygg vinterjacka från Carhartt

WIPEXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Paris polisprefektur meddelade den 19 oktober att utegångsförbudet omfattar både Place de la République och shoppingområdet Les Halles och gäller fram till klockan 06.00 tisdagen den 20 oktober. Offentliga sammankomster och demonstrationer förbjöds redan från klockan 20.00 i de berörda områdena.

- Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez erbjöd sig att avgå efter kritik mot polisens förberedelser och hantering av oroligheterna. President Emmanuel Macron avvisade avgången och gav honom i uppdrag att förbättra polisens underrättelsearbete och operativa metoder.

- Premiärminister Sébastien Lecornu meddelade den 19 oktober att regionala myndigheter fått instruktioner att införa geografiskt begränsade utegångsförbud. Borgmästaren Eric Ciotti i Nice beslutade samtidigt att införa utegångsförbud för minderåriga i delar av stadskärnan från klockan 21.00, med restriktioner som gäller fram till den 25 oktober.

- Frankrikes myndigheter redovisade omkring 2 400 gripanden efter helgens oroligheter. Mer än 3 000 butiker hade skadats och stadshuset i Limoges hade drabbats av brand. Regeringen presenterade även åtgärder för att hjälpa företag som drabbats av skadegörelse och plundring.

- Studenter vid École du Louvre blockerade den 19 oktober ingångarna till Louvren i Paris, vilket ledde till att museet stängde för besökare. Studenterna krävde ökade resurser till utbildning och kultur och fick stöd på plats av representanter för fackorganisationen CGT.

- Frankrikes utbildningsministerium meddelade den 8 oktober att fler än 3 000 lärarvikarier skulle placeras på gymnasieskolor med särskilt stora behov. Ministeriet godkände även flera hundra ytterligare rekryteringar och omfattande extra undervisningstimmar för att hantera lärarfrånvaro.

- Den nationella protestaktionen den 13 oktober omfattade enligt utbildningsministeriet 4,52 procent av lärarna. Bland personal som arbetar med elevernas skolliv och tillsyn uppgick deltagandet till 10,31 procent.

- Frankrikes utbildningsministerium ändrade den 6 oktober reglerna för skolornas representantval under läsåret 2026–2027 eftersom protesterna riskerade att förhindra genomförandet av val till skolstyrelser och elevrepresentativa organ.

- Den franska regeringen hade inför protesternas fortsättning beslutat att varje gymnasieskola från den 7 oktober skulle avsätta en halv skoldag för samtal där eleverna kunde beskriva problem och föreslå förbättringar. Utbildningsministeriet meddelade att övrig undervisning skulle fortsätta som vanligt.

- Frankrikes utbildningsministeriums officiella kalender visar att utbildningsminister Édouard Geffray den 15 oktober träffade representanter för elevorganisationerna Renouveau Lycéen, Les Lycéens! och Union syndicale lycéenne. Dagen därpå deltog han tillsammans med ministern för högre utbildning, Philippe Baptiste, i ett videomöte med representanter för det nationella gymnasieelevrådet.

- Protesterna har också berört högre utbildning och kultur. Den 19 oktober blockerade studenter vid École du Louvre ingångarna till Louvren i Paris, vilket ledde till att museet stängde för besökare. Studenterna krävde ökade resurser till utbildning och kultur och fick stöd på plats av representanter för fackorganisationen CGT.

- Den politiska och ekonomiska oron har samtidigt märkts på finansmarknaderna. Den 19 oktober hade räntan på franska tioåriga statsobligationer stigit till 4,9 procent, medan Parisbörsens index CAC 40 sjönk med 1,5 procent. Ränteskillnaden mellan franska och tyska obligationsräntor uppgick till 146 punkter.

- Frankrikes regering har även presenterat stödåtgärder för företag som drabbats av plundring och skadegörelse under oroligheterna. Samtidigt fortsätter diskussionerna mellan myndigheterna och företrädare för utbildningsväsendet, medan demonstranter planerar ytterligare protestaktioner under november.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?