1980-talets rekord skuggar Birmingham-EM

Friidrotts-EM 2026 avgörs på Alexander Stadium i Birmingham den 10–16 augusti. Mästerskapet väcker samtidigt minnen från EM i Stuttgart 1986, där damsidan präglades av resultatnivåer som i flera grenar fortfarande står sig mot Europas bästa 40 år senare. Skribenten, som bevakade sitt första friidrotts-EM på plats 1986, bedömer att flera av den tidens vinnarnoteringar fortfarande hade varit mycket svåra att slå i dagens mästerskap.

Östtyskland och Sovjetunionen dominerade stora delar av damfriidrotten under perioden. Enligt texten byggde båda länderna upp statsstyrda och systematiska dopningssystem, där anabola steroider fick särskilt stor effekt inom kvinnlig explosiv friidrott. Det gällde bland annat 100, 200 och 400 meter, häckloppen samt längdhopp, höjdhopp, kula, diskus och spjut. På herrsidan syns enligt skribentens resonemang inte samma extrema statistiska toppar eller motsvarande dominans.

Det var enligt texten känt att det dåvarande Östtyskland genomförde egna dopningskontroller innan aktiva skickades till stora internationella mästerskap. Om en idrottare inte klarade kontrollen eller låg för nära gränsvärdena kunde en annan deltagare få platsen. Den ryska dopningshistoriken fortsatte långt efter Sovjetunionens upplösning. WADA:s oberoende McLaren-utredning fastställde att den ryska dopnings- och mörkläggningskonspiration som granskades pågick mellan 2011 och 2015 och omfattade fler än 1 000 ryska idrottare inom sommar-, vinter- och paralympisk idrott. Utredningen bekräftade även att urinprover byttes ut under vinter-OS i Sotji 2014.

Internationella olympiska kommittén uppger att Schmidkommissionen bekräftade en systematisk manipulation av Rysslands antidopningssystem. Efter utredningen analyserade Internationella olympiska kommittén om samtliga tillgängliga urinprov från ryska deltagare vid Sotji-OS och genomförde även nya analyser av tillgängliga blodprov.

Östtyskland och Sovjetunionen finns inte längre som stater, men resultat från perioden finns fortfarande kvar högt i friidrottens rekordlistor. Skribenten har tidigare argumenterat för att flera gamla rekord är svåra att förena med en ren idrott och hade hoppats att utveckling inom träning, material och prestationsnivå skulle göra att fler av dem försvann ur rekordböckerna. Han är kritisk till att World Athletics inte har tagit bort eller fryst äldre rekord. Ett tidigare förslag om att frysa världsrekorden vid millennieskiftet och börja om genomfördes aldrig.

Skillnaden mellan då och nu syns även i medaljstatistiken. Vid EM i Stuttgart 1986 tog Östtyskland, med omkring 16 miljoner invånare, elva guld, tio silver och åtta brons. Vid EM i Rom 2024 blev det återförenade Tyskland tolva i medaljligan och hamnade bakom Sverige. Tyskland tog då ett guld, tre silver och sju brons. Till Birmingham skickar Tyska friidrottsförbundet DLV 116 aktiva, varav 59 kvinnor och 57 män. I truppen finns bland andra olympiska mästaren Malaika Mihambo och världsmästaren i tiokamp Leo Neugebauer.

Sverige kommer till Birmingham med 66 uttagna aktiva, vilket Svenska Friidrottsförbundet uppger är landets största EM-trupp hittills. Vid det föregående europamästerskapet i Rom 2024 tog Sverige två guld och ett brons. Storbritannien har samtidigt tagit ut 94 aktiva till mästerskapet på hemmaplan. British Athletics uppger att Keely Hodgkinson går in i damernas 800 meter som regerande europamästare och att Dina Asher-Smith ska försvara sin titel på 100 meter.

Damernas 100-metersfinal avgörs redan under den första tävlingsdagen den 10 augusti. På 100 meter vann Marlies Göhr EM-finalen 1986 på 10,91, en tid som skribenten fortfarande betraktar som konkurrenskraftig 40 år senare. På 200 meter vann Heike Drechsler för Östtyskland på 21,71. Resultatet tangerade då europarekordet och står fortfarande som mästerskapsrekord. Europas bästa notering 2026 inför mästerskapet är 22,28 av Dina Asher-Smith från Storbritannien.

På 400 meter har Marita Koch fortfarande världsrekordet 47,60 från 1985. Hennes 48,22 i EM-finalen 1986 är fortfarande en tid som bara fyra kvinnor har underskridit. Europas årsbästa 2026 är 49,15 av Henriette Jaeger från Norge.

Yordanka Donkova från Bulgarien vann 100 meter häck i Stuttgart på 12,38. Två år senare satte hon världsrekord med 12,21, en notering som stod sig i 28 år. Europas bästa tid 2026 inför Birmingham är 12,41 av Nadine Visser från Nederländerna.

På 400 meter häck vann Marina Stepanova från Sovjetunionen EM 1986 på 53,32. Grenen var vid den tiden relativt ny på damsidan. Europas årsbästa 2026 är 52,30 av Emma Zapletalova från Tjeckien, vilket gör grenen till ett av exemplen där dagens nivå har passerat segertiden från Stuttgart.

I höjdhopp vann Stefka Kostadinova från Bulgarien på 2,00 meter. Europas bästa resultat 2026 är 2,01 av Jaroslava Mahutjich från Ukraina. Hon har dessutom slagit Kostadinovas tidigare världsrekord från 1987 på 2,09.

Längdhoppet är ett annat exempel där 1980-talets nivå fortfarande är svår att nå. Heike Drechsler vann i Stuttgart på 7,27 meter. Europas årsbästa 2026 är 7,12 av Larissa Iapichino från Italien. Skribenten bedömer att det skulle vara överraskande om segerresultatet i Birmingham överträffar Drechslers notering från 1986.

I kula har Jessica Schilder från Nederländerna nått 21,09 meter under 2026. Enligt texten var det den längsta stöten på 21 år när resultatet noterades tidigare under sommaren. Hon går in i mästerskapet som storfavorit enligt skribentens bedömning.

Jorinde van Klinken från Nederländerna har kastat 70,99 meter i diskus under året, men resultatet kom i Ramona i USA under förhållanden som i texten beskrivs som omtvistade och vindpåverkade. Under normala förhållanden är hennes bästa resultat 67,99. Skribenten ser därför fortsatt möjligheter för svenska Vanessa Kamga.

Ett av de mest uppmärksammade gamla världsrekorden är Jarmila Kratochvilovas 1.53,28 på 800 meter från 1983. Rekordet fyllde 43 år den 26 juli. Audrey Werro från Schweiz har under sommaren kommit nära med 1.53,80 i Paris. World Athletics uppgav efter loppet att tiden är den tredje snabbaste någonsin och att hon blev den första kvinnan som sprungit under 1.54 vid mer än ett tillfälle. Tidigare under sommaren noterade hon 1.53,98 i Stockholm.

Skribenten hoppas att rekordet kan falla i Birmingham, även om han bedömer det som mer sannolikt att det sker vid en senare Diamond League-gala eller vid World Athletics nya Ultimate Championship i Budapest i september.

Trots Östtysklands och Sovjetunionens starka dominans i Stuttgart är Sven Nylanders brons på 400 meter häck skribentens tydligaste minne från EM 1986. Det var hans första mästerskapsmedalj efter flera tidigare fjärdeplatser. Skribenten är inte säker på att samma prestation skulle räcka till en finalplats i Birmingham 40 år senare och ser den utvecklingen som ett positivt tecken för grenen.