19-åring åtalas efter påhittat våldtäktslarm

En 19-årig kvinna åtalas för grovt falskt larm efter en omfattande polisinsats i Pildammsparken i Malmö. Enligt Åklagarmyndigheten lämnade kvinnan oriktiga uppgifter både under ett larmsamtal och i efterföljande polisförhör. Hon påstod att en okänd person hade förföljt och slagit henne samt försökt utsätta henne för våldtäkt.

Larmet kom in på kvällen den 24 oktober förra året. Kvinnan uppgav för SOS Alarm att hon förföljdes av en mörkklädd man. Av larmloggen framgår att hon grät, verkade mycket rädd och sade att mannen sprang mot henne. Under samtalet hördes hon säga nej och uppmana någon att släppa henne innan kontakten bröts.

Ungefär en halvtimme senare hittade polisen kvinnan medvetslös och liggande på mage vid ett buskage. Hon fördes till sjukhus för undersökning, medan en förundersökning om grov våldtäkt inleddes. Hundpatruller och kriminaltekniker deltog i arbetet under natten och ett stort område i Pildammsparken spärrades av. Malmö stad beskriver Pildammsparken som stadens största park.

Flera polispatruller arbetade med att säkra spår och söka efter en misstänkt gärningsman. Polisens närvaro i parken förstärktes samtidigt med anledning av den oro som uppgifterna hade väckt. Näringsidkare vid Kronborgsvägen, Roskildevägen och närliggande områden uppmanades att lämna material från övervakningskameror som varit aktiva under kvällen.

Polisens utredningsledare Håkan Larsson uppgav en vecka efter larmet att utredarna särskilt sökte personer som befunnit sig i närheten av parken mellan klockan 19 och 20. Utredningen omfattade även förhör, granskning av övervakningsfilmer, bearbetning av inkomna tips och dörrknackning.

Misstankar om att kvinnans berättelse inte stämde uppstod tidigt under utredningen. Kammaråklagare Anna Jansson uppger att det framkom omständigheter som gav anledning att misstänka att uppgifterna i larmsamtalet var falska och att kvinnan inte hade talat sanning i sin första kontakt med polisen. Den 5 november 2025 meddelade Åklagarmyndigheten att kvinnan hade delgivits misstanke om grovt falskt larm, knappt två veckor efter händelsen.

Utredningen visar enligt åklagaren att kvinnan under dagarna före händelsen hade sökt efter information om vad det innebär att bli överfallen. Hon hade även sökt efter övervakningskameror i Pildammsparken och efter en karta över kamerabevakningen i Malmö.

Kvinnan har senare uppgett att hon i efterhand förstått att ingen förföljde henne. I polisförhör har hon sagt att hon delvis lämnade felaktiga uppgifter, men att inte allt hon berättade var fel.

Polisens arbete motsvarade sammanlagt 418 timmars utredningstid. Anna Jansson anser att brottet ska bedömas som grovt eftersom larmet orsakade betydande skadeverkningar, fick stor uppmärksamhet och skapade oro bland allmänheten. Hon uppger att domstolen nu ska pröva om omständigheterna är tillräckliga för den grövre rubriceringen.

Malmö stads säkerhetschef Ulf Nilsson har uppgett att falska larm av detta slag påverkar den upplevda tryggheten. Under en period på drygt ett år hade Malmö haft två våldtäktslarm där kvinnorna som gjorde anmälningarna senare riskerade straff för falska uppgifter.

Enligt brottsbalken är straffet för falskt larm av normalgraden böter eller fängelse i högst ett år. Grovt falskt larm kan ge fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. En statlig utredning om stärkt skydd för blåljusverksamhet har redovisat att stora och långvariga polisinsatser, bland annat med bombskydd och andra särskilda resurser, tidigare har varit omständigheter som medfört att falska larm bedömts som grova.