135 gripna i Frankrike efter omfattande protester

Minst 135 personer har gripits under lördagens demonstrationer i Frankrike den 24 oktober. Inrikesminister Laurent Nuñez redovisade siffran samtidigt som polisen genomförde omfattande säkerhetsinsatser i flera städer. Omkring 70 000 poliser och gendarmer hade mobiliserats inför protesterna, där myndigheterna även infört demonstrationsförbud på flera platser.

Polisens insats omfattar omkring 10 000 fler personer än vid demonstrationerna den 17 oktober, då cirka 60 000 säkerhetsanställda tjänstgjorde. Specialförbanden RAID, GIGN och BRI har också fått uppgifter inom säkerhetsarbetet. Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade att förbanden bland annat ska bevaka offentliga byggnader för att frigöra ordinarie polispersonal till arbetet med demonstrationerna.

Vid kontroller har polisen beslagtagit metallkulor, blyprojektiler och fyrverkerier. Även slangbellor, improviserade tillhyggen, ett japanskt svärd och airsoftvapen har påträffats. Laurent Nuñez uppgav att inga större incidenter hade inträffat vid tidpunkten för hans redogörelse.

Under ett besök på polisskolan vid Porte de Vincennes i Paris den 24 oktober betonade inrikesministern att poliserna skulle kunna agera snabbt, förflytta sig mellan olika platser och anpassa sina insatser efter situationen.

Organiserade demonstrationståg inleddes omkring klockan 15 i flera franska städer. I huvudstaden Paris samlade olika fackförbund tusentals deltagare. Polismyndigheterna hade godkänt en demonstrationsväg mellan Place de la Bastille och Place de la Nation i stadens östra delar. Däremot tilläts inte ett separat demonstrationståg med studenter och deltagare från Gula västarna-rörelsen.

Flera stora kulturinstitutioner i Paris hölls stängda inför lördagens protester. Bland verksamheterna fanns Louvren, Musée d'Orsay, Musée Picasso, Grand Palais och Petit Palais. Även konstmässan Art Basel ställde in sin planerade helgöppning.

I Bordeaux förbjöds demonstrationer i stadskärnan. Beslutet stod fast sedan kammarrätten avslagit ett överklagande med hänvisning till de säkerhetsrisker som myndigheterna hade identifierat. I Nantes och Lyon använde polisen tårgas och vattenkanoner mot demonstranter som tagit sig förbi polisens avspärrningar.

Även i Mulhouse infördes begränsningar. Prefekturen i departementet Haut-Rhin förbjöd demonstrationer och demonstrationståg som inte hade anmälts i förväg i stadens centrala delar den 24 oktober. Myndigheten hänvisade till händelserna den 17 oktober, då omkring 1 000 personer samlades och skadegörelse förekom.

Efter de tidigare oroligheterna i Mulhouse inledde åklagarmyndigheten en utredning där den nationella polisinspektionen IGPN kopplades in. Bakgrunden var att en tonårsflicka hade förlorat ett öga i samband med händelserna den 17 oktober. Utredningen hade inletts innan lördagens nya protester.

Mulhouses borgmästare Frédéric Marquet beslutade dessutom om utegångsrestriktioner för minderåriga utan vuxet sällskap mellan klockan 21.00 och 06.00 under perioden 23–30 oktober. Prefekten Emmanuel Aubry införde samtidigt begränsningar för pyrotekniska produkter, brandfarliga ämnen och viss skyddsutrustning.

I Marseille fick en fackligt organiserad demonstration genomföras trots ett tidigare beslutat demonstrationsförbud. Prefekturen i Bouches-du-Rhône meddelade den 23 oktober att arrangemanget beviljats ett särskilt undantag. Ingen annan demonstration i departementet hade fått motsvarande tillstånd inför lördagen.

Även i Orléans förberedde myndigheterna omfattande säkerhetsåtgärder. Prefekten i Loiret, Hugues Moutouh, bedömde att mellan 20 000 och 30 000 motdemonstranter kunde samlas i samband med partiet Rassemblement Nationals kongress den 24 oktober. Kongressen planerades för 5 000 deltagare på lördagen och 10 000 på söndagen.

Sju franska vänsterpartier vände sig den 23 oktober till landets högsta förvaltningsdomstol, Conseil d'État. Partierna begärde en rättslig prövning av president Emmanuel Macrons uttalanden om att demonstrationer generellt borde undvikas under de närmaste dagarna.

Lördagens protester följer på en period av omfattande oroligheter. Den senatsanknutna nyhetskanalen Public Sénat redovisade att 2 513 personer hade placerats i polisförvar under föregående helg. Ytterligare 500 personer greps under den efterföljande veckans utredningar.

Justitieminister Gérald Darmanin meddelade före den 24 oktober att över 900 personer från föregående helgs oroligheter hade blivit föremål för påskyndade rättsliga förfaranden. Av de personer som tidigare gripits hade 174 häktats.

Ett av de allvarligare våldsbrotten inträffade i Limoges, där en brinnande soptunna kastades in i stadshuset. När poliser försökte skydda byggnaden mot branden attackerades de av en folkmassa. Elden orsakade så omfattande skador att stadshusets 43 meter höga klocktorn rasade.

En 34-årig man åtalades på fredagen den 23 oktober för mordförsök på poliser och skadegörelse med anledning av händelsen. Samma dag besökte premiärminister Sébastien Lecornu Limoges och meddelade att det brandskadade rådhuset skulle återuppbyggas till sitt ursprungliga utseende. Ett särskilt återuppbyggnadsförfarande ska användas med restaureringen av Notre-Dame-katedralen som förebild.

Den nuvarande protestvågen inleddes den 17 september i Créteil. De första demonstrationerna handlade om förhållandena inom utbildningsväsendet, där deltagarna protesterade mot överfulla klassrum, personalbrist, otillräckliga resurser och nedgångna skolbyggnader. Därefter har även ökade levnadskostnader blivit en del av protesterna.

Den fackliga aktivisten Antoine, som deltagit i demonstrationerna i Paris, har framfört krav på president Emmanuel Macrons avgång. Han har också lyft gymnasieelevers sociala krav och behovet av högre löner.

Protester pågår samtidigt i andra europeiska länder. I Italien har 500 militärer satts in på gatorna under lördagen. Demonstrationer förekommer även i Albanien, Spanien, Portugal och Montenegro, där missnöjet bland annat gäller boendekostnader, pensionssystem och utbildningsfrågor.